Stig-Olof Holm argumenterar i sin artikel för en skogspolitik med minskad användning av skogen. Resonemanget saknar helhetsperspektiv. Ett aktivt skogsbruk bidrar till klimatomställningen genom att ersätta fossila material och energikällor. Det skapar också arbetstillfällen, exportintäkter och företagande i hela landet. Det skriver Magnus Berg, skogsstrategisk chef Skogsindustrierna i en replik på Aftonbladets debattsida.
Omkring en procent av den svenska skogen avverkas årligen. Det är lagkrav på att avverkade träd ersätts av nya. Genom ett aktivt skogsbruk har Sverige i dag dubbelt så mycket skog och dubbelt så hög tillväxt i skogen som för 100 år sedan.
Av artikeln kan man vilseledas att tro att skogen och användningen av skogsråvara leder till stora utsläpp av koldioxid. Faktum är att nettoupptaget av koldioxid i skogen och skogsprodukter överstiger Sveriges redovisade fossila utsläpp.
Sverige är med andra ord klimatneutralt tack vare ett aktivt skogsbruk som ger en hög tillväxt och därmed ett högt upptag av koldioxid.
Holm hävdar att en minskad avverkning skulle vara det bästa för klimatet.
Skogsstyrelsen visade i sina skogliga konsekvensanalyser SKA22 att den högsta långsiktiga sänkan får man om vi fortsätter att bedriva skogsbruket på samma sätt som i dag. En minskad avverkning visade sig ge en lägre långsiktig kolinbindning.
Det räcker dock inte med att Sverige är klimatneutralt, världen måste bli fossilfri. Råvaran från skogen minskar samhällets beroende av fossila och klimatbelastande material.
Svensk skogsindustri bygger på ett resurseffektivt utnyttjande av hela trädet. De delar som blir plank och brädor används till trävaror, medan andra delar blir papper och kartong. Restströmmar som bark och sågspån används som bioenergi. Därmed tas största möjliga värde tillvara ur den skördade råvaran.
Det är en anledning till att Sverige framgångsrikt har kunnat fasa ut fossil energi vid uppvärmning av bostäder.
Holms resonemang om att det skulle vara bra för klimatet att sluta tillverka pappersprodukter av de delar av träden som inte kan bli plank och brädor missar två centrala saker.
För det första tränger papper och kartong av förnybar bioråvara undan fossila förpackningsalternativ, exempelvis miljöskadlig plast. För det andra saknar restströmmar från sågverk och pappersindustrin annan användning. Alternativen är att använda dem som bioenergi eller låta dem förmultna. I båda fallen frigörs trädens koldioxid.
Den långsiktiga efterfrågan på biobaserade produkter minskar inte av att svensk skogsindustriproduktion försvinner. Behovet möts i stället av andra länder eller alternativa material. Samtidigt används mindre svensk skogsråvara för att ersätta fossila produkter och energikällor.
Klimatnyttan måste därför bedömas utifrån hela värdekedjan, inte bara det enskilda skogsbeståndet.
Klicka här för att läsa repliken på Aftonbladets debattsida.
