Miljömålsberedningen presenterade idag sitt delbetänkande med förslag för hur Sveriges ska kunna uppfylla åtaganden avseende naturvård och markanvändningssektorns upptag av växthusgaser. Skogsindustrierna menar att flera av förslagen innebär stora risker för tillgången till förnybar råvara, som särskilt slår mot långlivade träprodukter och svenska sågverk samtidigt som de är kontraproduktiva som klimatåtgärder.
– Det finns ett antal bra förslag i betänkandet, men sedan finns det andra som riskerar att motverka den klimatnytta som skogen och skogsnäringen bidrar med, samtidigt som de är samhällsekonomiskt ineffektiva, säger Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna.
Dyra förslag med mycket osäker klimateffekt
Flera av förslagen som beredningen presenteras riskerar att avsevärt minska tillgången på förnybar råvara och därmed skogens samlade klimatnytta. Särskilt gäller det förslaget om att teckna avtal med privata skogsägare om att förlänga omloppstiderna för sina skogar. Förslaget beräknas kosta närmare 2,5 miljarder kronor men det faktiska utfallet bedöms vara mycket osäkert. Miljömålsberedningen konstaterar själva att läckageeffekten ligger på cirka 60 procent.
– Vår bedömning är att det är en mycket ineffektiv åtgärd både sett till kostnad och dess avsedda klimateffekt. Beredningens egna bedömningar visar att den ökade kollagringen som förslaget syftar till är mycket osäker. Den kostnadsanalys som gjorts inkluderar heller inte de negativa samhällsekonomiska effekter förslaget får, säger Viveka Beckeman.
Förslaget kommer att slå särskilt mot svenska sågverks råvaruförsörjning och framtagandet av långlivade produkter.
– Å ena sidan konstaterar Miljömålsberedningen vikten av att främja långlivade produkter och ökad träbyggnation. Samtidigt läggs förslag som särskilt riskerar att drabba sågverkens tillgång till råvara och möjlighet att bidra med dessa klimatnyttiga produkter – dessutom till en väldigt hög kostnad för staten. Vi bedömer att enbart under år 2030 är kostnaden i form av förlorat förädlingsvärde fyra gånger större än statens beräknade direkta kostnad för dessa avtal har varit under samtliga år fram till dess, säger Viveka Beckeman.
Viktiga insatser för ökad tillväxt och erkännande av skogsprodukters substitutionsnytta
– Det är positivt att beredningen slår fast att såväl användning av skogsråvara för substitution av fossila produkter som kolinlagring skapar klimatnytta. Vi vill nu se att ytterligare steg tas för att få in substitutionsnyttan i vår nationella klimatrapportering och att kommande revidering av EU:s klimatmål kompletteras med skogsprodukternas breda substitutionsnytta, säger Viveka Beckeman.
Skogsindustrierna välkomnar de förslag som syftar till att öka tillväxten i skogen. Förslagen består bland annat i anslag för ökad gödsling samt att myndigheter ska genomföra rådgivningsinsatser för detta – något branschen har efterfrågat länge.
– Att öka tillväxten i skogen är en nyckelfråga och vi ser stor potential i att beredningens åtgärdsförslag, kombinerat med regeringens tidigare aviserade satsningar på gödsling, kan bidra till detta. Satsningarna på gödsling är dessutom en statsfinansiellt klok investering, i och med att statens investeringskostnader beräknas kunna ge mångfalt tillbaka i form av ökat förädlingsvärde i skogsindustrin, säger Viveka Beckeman.
Samhällsekonomiska konsekvenser av Miljömålsberedningens förslag
Skogsindustrierna beräknar att förslagens påverkan på produktionsminskningen har följande samhällsekonomiska effekter:
- Bortfall om cirka 5-6 procent av industrins virkesförbrukning, motsvarande cirka 5 miljoner kubikmeter råvara år 2030, vilket bedöms leda till:
- Minskat förädlingsvärde i massa-, papper- och sågverksindustrierna om 8 miljarder kronor.
- Riskerar sysselsättning för 7 200 personer. Detta inkluderar endast massa-, papper- och sågverksindustrierna samt angränsande underleverantörer. Siffran tar inte med ytterligare spridningseffekter till andra branscher som sysselsättningen bidrar till, så som arbetstillfällen i handel och service, exempelvis på platser där skogsindustrin är en viktig arbetsgivare.
