Dagens utbildningssystem levererar inte i närheten av de volymer som krävs inom industrin. Det skriver företrädare för Industrirådets arbetsgrupp för kompetensförsörjning.
Elektrifiering, automatisering, digitalisering och den gröna omställningen öppnar stora möjligheter för svensk konkurrenskraft. Samtidigt ställs allt högre krav på tillgången till yrkesutbildad arbetskraft. Bristen på kompetens är det enskilt största tillväxthindret och svensk industri beräknas behöva rekrytera över 200 000 individer de närmsta tre åren, varav en stor andel med yrkeskompetens på gymnasial nivå. Dagens utbildningssystem levererar inte i närheten av de volymer som krävs inom indusrin.
Utbildningsutbudet behöver spegla industrins behov
Mot den bakgrunden är Industrirådet – ledande företrädare för svenska arbetsgivar-, bransch- och arbetstagarorganisationer inom industrin– positiva till den pågående pilotverksamheten med Nationell yrkesutbildning (NY). Nationell yrkesutbildning är en ny utbildningsform, byggd på yrkeshögskolemodellen men på gymnasial SeQF-nivå. Den har en reell potential att fylla de luckor som dagens utbildningssystem inte förmår.
Den kommunala vuxenutbildningen, Yrkesvux, har en mycket svår uppgift. Den ska kompensera ungdomsgymnasiets bristande volymer på yrkesprogrammen, möjliggöra omställning och ge individer en andra chans, samt bidra till industrins kompetensförsörjning. Den kommunala styrningen har visat sig skapa regionala obalanser. Utbildningsutbudet speglar sällan industrins faktiska behov.
Förläng pilotprojektet med Nationell yrkesutbildning
Inom Yrkesvux finns ofta bara 10–20 yrkesutbildningar att välja på i en normalstor kommun. Dessutom är dessa bara tillgängliga för invånare i egna eller närliggande kommuner. De utbildningar som erbjuds är ofta bra, men speglar bara behovet av en liten del av arbetsmarknaden då de i huvudsak riktar sig till vård- och omsorgsområdet. Motsvarande komvuxutbildningar inom industri och andra sektorer är betydligt färre.
NY:s styrka är just att utbildningarna kan utformas utifrån företagens behov med nationella intag, ett flexibelt utbildningsupplägg och företagsstyrda förkunskapskrav. Det öppnar även för utbildningar i gränslandet mellan flera yrkeskompetenser och på den högre delen av SeQF-nivå 4 – sådant som dagens system har svårt att leverera.
Rätt utformat kan Nationell yrkesutbildning fylla de ”vita fläckar” som varken Yrkesvux, arbetsmarknadsutbildningar eller yrkeshögskolan täcker i dag. Vi är positiva till NY men anser också att många frågor kring relationen till exempelvis Yrkesvux bör klargöras. Dagens pilotverksamhet behöver därför förlängas och utvecklas så att utbildningsformen uppnår sin fulla potential. Det är genom erfarenhet, inte förutfattade uppfattningar, som reformen kan bli långsiktigt framgångsrik.
Ge näringslivet större inflytande
Samtidigt behöver NY:s uppdrag förtydligas så att näringslivets behov står i centrum. Det innebär att branscherna och utbildningarnas styrgrupper får större inflytande över förkunskapskrav, innehåll, antagning och eventuell distansundervisning, samt att utbildningsformen både tar hänsyn till regionala och nationella kompetensbehov.
Utbildningsformen måste anpassas så att den i ännu högre utsträckning ökar individens möjlighet till utveckling och omställning till jobb – oavsett om man står långt ifrån arbetsmarknaden eller inte.
För industrin är den avgörande frågan inte vem som formellt ansvarar för utbildningen, utan om den leder till relevant kompetens, om fler människor får jobb och om fler företag kan rekrytera den kompetens de behöver. Därför bör diskussionen om Nationell yrkesutbildning inte handla om huruvida utbildningsformen ska finnas, utan om hur vi ger pilotverksamheten tillräckliga förutsättningar att visa sin fulla potential.
Jenny Pintar, Skogsindustrierna, tillsammans med övriga företrädare för Industrirådets arbetsgrupp för kompetensförsörjning
Klicka här för att ta del av debattartikeln på Altinget.se
