Miljötillståndsprocesserna behöver bli snabbare och mer förutsägbara. Det var ett återkommande budskap när Skogsindustrierna samlade Emma Wiesner, europaparlamentariker (C), Helena Dyrssen, statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och Claes Andersson, vd för sågverkskoncernen JGA för ett seminarium om tillståndsprocesser. Samtidigt lyfte panelen att arbetet måste ske utan att ge avkall på miljöhänsyn eller rättssäkerhet.
Det tar ofta för lång tid att få miljötillstånd, och processen upplevs onödigt krånglig och svår. Det riskerar att försvaga företagens konkurrenskraft och försvåra viktiga investeringar.
Som Europaparlamentariker och rapportör för EU:s arbete med snabbare miljötillstånd (Speeding-up environmental assessments) redogjorde Emma Wiesner för flera områden där hon ser tydlig förbättringspotential:
– Istället för skarpa tidskrav på olika delar av processerna vill jag att myndigheten sätter upp en realistisk tidsplan för varje tillståndsärende. Det skulle göra processen mer tydlig och förutsägbar.
Samlad myndighet och digitalisering ska förenkla tillståndsprocessen
Genom en samlad tillståndsmyndighet skulle prövning och handläggning kunna samordnas bättre. Detta förslag ligger också i linje med den utveckling som redan diskuteras i Sverige. Emma Wiesner vill också se en ökad digitalisering och varnar för alltför rigida tidsgränser. Hon argumenterar också för att myndigheten även ska kunna ha en rådgivande funktion så att företagen bättre vet vad som gäller.
EU-kommissionen vill ge vissa verksamheter – så kallade strategiska sektorer – snabbare tillståndsprocesser, men Emma Wiesner menade att gränsdragningen riskerar att bli problematisk eftersom värdekedjorna är komplexa och många sektorer är beroende av varandra.
Slutligen lyfte hon behovet av bättre förutsägbarhet. Myndigheter bör tidigt komma överens med den sökande om vilka utredningar som krävs, och krav på kompletteringar sent i processen bör bara ställas när det finns särskilda skäl.
JGA:s tillståndsprocess kostade både tid och affärer
Detta var något som Claes Andersson, vd för sågverkskoncernen JGA utanför Växjö, kunde instämma i. Han gav ett konkret exempel på hur långa handläggningstider har påverkat hans företag. JGA började diskutera ett nytt miljötillstånd 2019, lämnade in ansökan 2021 och fick tillståndet beviljat först i februari 2026. Syftet var att möjliggöra produktionsökningar och investeringar i ny teknik utan att öka miljöbelastningen.
– Det tog betydligt längre tid än vad vi hade hoppats på, och enligt våra beräkningar gick vi miste om ungefär 100 miljoner kronor i omsättning. Samtidigt gick arbetstillfällen förlorade, vi gick miste om affärsmöjligheter och investeringar sköts på framtiden, sade Claes Andersson.
Han efterlyste framför allt bättre kommunikation och en myndighet som kan fungera som en partner genom tillståndsprocessen. Osäkerheten kring vilka krav som kommer att ställas skapar förseningar, menade han.
Läs Miljöregel sågas: Han tvingas stoppa produktionen – helt i onödan – Tidningen Näringslivet
Regeringens reformarbete ska ge snabbare processer
Helena Dyrssen presenterade regeringens arbete med miljötillståndsprocesser med en tidsplan för reformen fram till år 2030. Det är en komplex förändring som tyvärr inte hinns med under en mandatperiod. Reformarbetet behöver resultera i ett snabbare system som även har högre kvalitet. Det är möjligt att minska utsläpp och öka tillväxten.
Både Dyrssen och Wiesner framhöll också att medlemsländerna har olika förutsättningar och att EU-regelverket därför bör fokusera på principer snarare än detaljerade anvisningar.
När diskussionen kom in på den svenska reformagendan pekade Helena Dyrssen åter på behovet av att göra processerna mer förutsägbara. Flera mindre reformer kan genomföras relativt snabbt, exempelvis tydligare tidplaner, bättre samordning och skärpta krav på när kompletteringar får begäras. Enligt den tidplan hon presenterade kan en ny samlad tillståndsmyndighet vara verklighet kring år 2030.
Samtidigt var budskapet från panelen att arbetet med att effektivisera miljötillstånden behöver fortsätta redan nu. För svensk industri handlar frågan ytterst om möjligheten att genomföra investeringar, öka produktionen och bidra till den gröna omställningen inom rimliga tidsramar, samtidigt som miljölagstiftningens syfte upprätthålls.
Speeding-up environmental assessments
Speeding-up environmental assessments är ett EU-lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att snabba upp och förenkla miljöprövningar. Problemet som EU-kommissionen identifierar är att processerna kan vara långa, komplexa och det kan vara svårt för företag att veta när ett projekt faktiskt kan få sitt tillstånd.
Emma Wiesner är europaparlamentariker för Renew Europe och är rapportör för Europaparlamentet för kommissionens förslag om Speeding-up environmental assessments. Hon har huvudansvaret för att driva parlamentets arbete med lagförslaget: analysera kommissionens förslag, förhandla om ändringar och försöka få ihop en parlamentarisk position.
