Skogsindustrierna välkomnar regeringens förslag om förändrade fridlysningsregler. Förslaget är ett steg mot ett mer rättssäkert och effektivt artskydd, där ansvar och kostnader delas av hela samhället.
Artskyddet har blivit en stor rättslig utmaning för svenskt skogsbruk. Reglerna får idag långtgående konsekvenser för skogsägare, som ofta saknar rätt till ersättning vid förlorade brukningsmöjligheter.
Skogsindustrierna anser principiellt att fridlysningsbestämmelserna inte bör omfatta pågående markanvändning. Hänsyn till arter bör ske enligt Skogsvårdslagen, och vid behov kompletteras med områdesskydd.
Därför anser vi att det är viktigt att:
- De nationella fridlysningsbestämmelserna på ett effektivt sätt bidrar till att bevara arter. Det är inte effektivt med långtgående inskränkningar i brukandet för vanliga arter med gynnsam bevarandestatus.
- Intrång som avsevärt försvårar pågående markanvändning ger rätt till ersättning oavsett vilken lagstiftning som åberopas och utan att markägaren behöver stämma staten.
Skogsbruket bidrar aktivt till naturvård, exempelvis genom naturvårdsbränning. Sådana åtgärder kan vara avgörande för arters överlevnad, även om de påverkar enskilda exemplar. Fridlysning i dessa fall kan motverka sitt syfte och skapa onödig administration.
Skogsindustrierna betonar att en eventuell fridlysning framför allt måste ta hänsyn till om fridlysning är ett effektivt skydd eller inte. Om fridlysning ska vara effektivt kopplat till skogsbruk så krävs det att arterna eller deras miljöer är relativt enkla att identifiera. För arter som både har höga hotklasser och dessutom är svåra att identifiera är andra verktyg som exempelvis Åtgärdsprogram ÅGP eller områdesskydd mycket mer effektivt.
