Kolsänka

Kolsänka, kollager och kolinlagring

• Vad är en kolsänka?

  En kolsänka (eller en koldioxidsänka) är ett växande kollager, dvs. något som tar upp mer koldioxid från atmosfären än vad det avger. Motsatsen till en kolsänka är en kolkälla. Exempel på stora kolsänkor är skogen och havet.

  När träd växer tar de upp koldioxid från atmosfären och omvandlar det till kol som de använder för att växa. Växande skog är en av de mest effektiva, naturliga kolsänkor vi har på vårt klot.

• Hur fungerar skogens kolsänka?

  Mellan skogen, samhället och atmosfären cirkulerar kol i ett biogent kretslopp. Träd tar upp koldioxid ur luften och omvandlar den till kol som lagras i biomassan dvs. stammen, grenar med mera. När träd skördas och används till trävaror, papper, kartong, textil med mera fortsätter kolet att lagras i produkterna under hela dess livslängd. När träfibern i sin sista produktlivscykel förbränns som bioenergi, alternativt när träd dör i skogen och bryts ner av mikroorganismer och svampar, frigörs den upptagna koldioxiden och går tillbaka till atmosfären för att återigen bli tillgänglig för växter. Kretsloppet är slutet.

  Läs mer om hur skogens gröna kolcykel fungerar här.

• Hur stor är svenska skogens kolsänka?

  Den svenska skogen växer i snitt med 120 miljoner kubikmeter varje år. När den växer dessa 120 miljoner kubikmeter tar den upp drygt 140 miljoner ton koldioxid. Nettoinbindningen i skog och produkter är cirka 37 miljoner ton per år. Det kan jämföras med de totala svenska utsläppen av koldioxid per år som är 60 miljoner ton, utrikes transporter medräknat.

• Vilken roll spelar kolsänkor i klimatarbetet?

  Kolsänka är en av tre beståndsdelar* i skogens klimatnytta. Träd som växer binder in koldioxid som finns i luften och skapar kolsänkor. I Sverige var kolsänkan 2023 31 miljoner ton CO₂. Skogliga kolsänkor varar inte för evigt. När träd dör frigörs koldioxiden igen. När träd skördas fortsätter däremot koldioxiden att lagras i produkterna.

  Kolsänka i växande träd gör en god insats för klimatet, men fokus i klimatarbetet behöver ligga på att minska de fossila utsläppen eftersom det är de som skapar växthuseffekten. Genom att använda förnybara material från skogen istället för fossilintensiva material kan vi undvika utsläpp. Här ligger träbaserade produkters största klimatnytta.

  Läs mer om skogsindustrins framtidslöfte för ökad klimatnytta.

  *Skogssektorns totala klimateffekt beräknas som summa av nettosänkan i skogen och skogsprodukter, utsläpp som uteblir när fossilt ersätts med förnybart från skogen (substitution) och fossila utsläpp i skogssektorns egen värdekedja.

• Hur har kolsänkan utvecklats över tid?

  Virkesvolymen i svenska skogar har fördubblats de senaste 100 åren som en följd av förbättrad skogskötsel och lagstiftning bl.a. 1903 års skogsvårdslag som införde krav på återplantering efter avverkning. Mängden inlagrad kol har ökat med 2 miljarder ton C0₂. Under de senaste 10 åren ser tillväxten i skogen ut att ha bromsat in, även om den fortfarande är på en hög nivå sett över en längre period. Om det är en tillfällig effekt från år med torka och insektsangrepp eller en mer långsiktig effekt till följd av klimatförändringar är svårt att säga med säkerhet. Utvecklingen visar dock att höjda mål för kolinlagring i skog, från dagens redan höga nivå, inte är självklart. En annan slutsats är att skogsbruket behöver arbeta aktivt för att öka tillväxten i skogen för att hålla uppe en fortsatt hög kolsänka.

• Varför minskar kolsänkan just nu?

  Den låga tillväxten är huvudanledningen till att Sverige just nu har en lägre kolsänka i skogen än för 10 år sedan. Och varför växer då skogen sämre? Varma och torra somrar är en del av förklaringen. Angrepp av skadeinsekter, primärt granbarkborrar, en annan. Vissa delar av Sverige har också drabbats av kraftiga stormar som fällt träd. Det här är naturliga förklaringar, som alltid förekommer i naturen. Men klimatförändringarna spelar också in. Skogsbruket behöver kraftsamla för att hålla uppe tillväxten i skogen under förändrade förutsättningar.

• Hur påverkar avverkningsnivåer kolsänkan i svenska skogar?

  Hög tillväxt skapar förutsättningar för en hög kolsänka. En tillbakablick ger tydliga bevis på detta: År 1990 var bruttoavverkningen 65,9 miljoner skogskubikmeter, samtidigt som kolsänkan i skog var på samma nivå som 2015, då avverkningen var 89,8 miljoner skogskubikmeter, dvs. betydligt högre.

  I debatten hörs emellanåt argumentet att en minskad kolsänka i skogen beror på rekordavverkningar. Avverkningsnivåerna har sedan millennieskiftet legat på en stabil nivå även om de varierar något från år till år, till följd av efterfrågan. Skogsbruket har under lång tid gjort stora investeringar i skogsvård för att långsiktigt kunna öka avverkningarna och möta efterfrågan på förnybara, fossilfria material. Ambitionen kommer dock behöva höjas ytterligare. Från 2019 till och med 2023 avverkades i snitt 92,9 miljoner skogskubikmeter. Mellan 2000 och 2023 låg den genomsnittliga avverkningen på 88,6 miljoner skogskubikmeter. Åren 2005 respektive 2007 var avverkningen historiskt hög på grund av stormarna Gudrun och Per.

• Kan vi öka kolsänkan i skogen och hur gör vi det?

  En förutsättning för att öka kolsänkan i skogen är en välmående och växande skog eftersom det är de växande träden som binder in koldioxid. Viktiga insatser för en god tillväxt i skogen är bland annat att skörda när trädens tillväxt avtagit, vilket sker när de är 70-120 år – beroende på var i Sverige skogen står, snabb återplantering, användning av förädlade plantor samt röjning, gallring och gödsling.

• Vad är skillnaden på kolsänka, kollager och kolinlagring?

  En kolsänka är till exempel en skog, där växande träd absorberar koldioxid från atmosfären med hjälp av fotosyntesen. Kolsänkan i skogen uppstår när tillväxten av skog är högre än avverkningen och av naturlig avgång, dvs. träd som dör och förmultnar.

  Kollager är mängden kol som finns i ett system eller en reservoar som har kapacitet att samla in eller släppa ut kol, t.ex. skogsprodukter.

  Kolinlagring är nettoupptaget av koldioxid från atmosfären under en given tidsperiod.

• Vad är skillnaden på kol och koldioxid?

  Kol är ett grundämne som finns i skogen, marken, havet, atmosfären och levande organismer.

  Koldioxid är gasen som bildas när kol förbränns. Gasen är uppbyggd av kol- och syreatomer.

• Finns det olika sorters koldioxid?

  Alla koldioxidmolekyler ser likadana ut, men de kommer från olika källor. Biogen koldioxid ingår i atmosfärens kolkretslopp. Fossil koldioxid frigörs när olja, kol och naturgas, som legat lagrad i jordskorpan i miljontals år, förbränns. Den tillför atmosfären nya mängder koldioxid och är den stora boven i klimatdramat.

• När binder träd in mest kol?

  Träd binder in mest kol när de växer. När träd blir gamla avtar tillväxten och därmed inbindningen.

• Binder en orörd skog mer kol än en brukad?

  Genom att bruka skogen, och inte låta den stå, växer träden bättre och binder in mer kol, jämfört med träd som står där inbindningen till slut avtar. En god tillväxt i skogen skapas genom att bland annat skörda när trädens tillväxt avtagit, vilket sker när de är 70-120 år – beroende på var i Sverige skogen står, snabb återplantering, användning av förädlade plantor samt röjning, gallring och gödsling.