Skogens biologiska mångfald synas i ny rapport

För tre år sedan kom rapporten ”Skogens biologiska mångfald ­om arter, miljöarbete och statistik”. Sedan dess har flera olika initiativ tagits inom EU, som får stor påverkan på det svenska skogsbruket. EU ser ett behov av att stärka den biologiska mångfalden inom sina medlemsländer. Den nya rapporten är därför kompletterad med kortfattade beskrivningar av bland annat olika initiativ inom EU och artskyddsförordningens konsekvenser.

Vad har hunnit hända med den biologiska mångfalden sedan 2020?

– Många av de positiva trenderna vi sett tidigare fortsätter, till exempel att mängden död ved, gammal skog, lövträd och grova träd ökar i den brukade skogen. Men, skogslandskapet tenderar att bli mer tudelad – mer äldre, skyddad skog och mer yngre, brukad skog – och skogarna har blivit tätare. Det kan gynna vissa arter, men missgynna andra som vill ha ljus. Dit hör ju inte bara blåbär och lingon, utan även människan, säger Mats Hannerz.

– Om vi jämför med den förra rapporten så har vi idag mer kunskap om olika artgruppers utveckling, och där ser vi både positiva, neutrala och negativa trender. Utvecklingen för de flesta är stabil. Det har påbörjats arbete med att mäta den biologiska mångfalden i brukad skog, vilket är glädjande, säger Per Simonsson.

Er erfarenhet av naturvårdsfrågor och skoglig forskning sträcker sig nästan femtio år tillbaka. Nu har ni gjort den här rapporten på uppdrag av Skogsindustrierna. Hur fria har ni varit i ert arbete?
– Vi har känt oss väldigt fria när vi har skrivit. Det är tråkigt med den polariserade skogsdebatten, och jag tror den kan bli mer balanserad av rättvis fakta. Visst gör skogsbruket fel ibland, och hela branschen skulle vinna på att undvika stora hyggen, körskador och kraftig markberedning. Men det pågår samtidigt så mycket positivt som jag tycker vi måste berätta om. Goda exempel tenderar att sprida sig, säger Mats Hannerz.

– Vi har varit fria både i urvalet av frågeställningar och slutsatser. Tyvärr tror jag att de flesta inte förstår helheten av naturvårdsarbetet i skogen. Skogsägarna lämnar hänsyn vid avverkning och skyddar frivilligt områden med höga naturvärden som till exempel nyckelbiotoper. Staten ansvarar för formella skydd som naturreservat och biotopskyddsområden. Till detta kommer stora arealer lågproduktiv skog som inte får avverkas. Tillsammans ger detta förutsättningar för mer känsliga skogsarter att leva kvar. Men tyvärr avverkas fortfarande en del områden med mycket höga naturvärden. Både staten och skogsägarna har ansvar för att skydda dessa, säger Per Simonsson.

Vill bidra mer

Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman tycker att rapporten är viktig, och ser fram mot att ta del av de nya resultaten.

– Den svenska skogsindustrin vill bidra till en mer hållbar utveckling och den biologiska mångfalden är självklart en prioriterad fråga för oss. I vår framtidsagenda, som våra 220 medlemsföretag står bakom, har vi lovat att arbeta för att Sverige ska ha livskraftiga skogar med rikare biologisk mångfald. Det tas redan många olika initiativ hos våra medlemmar i syfte att skapa bra förutsättningar för olika arter, och ambitionen är en ännu rikare biologisk mångfald, säger hon.

Viveka Beckeman sätter stort hopp till att rapporten ska kunna bidra till att diskussionen om tillståndet i skogen blir mer nyanserad och faktabaserad.

– Jag känner tyvärr ibland att den viktiga debatten om tillståndet i skogen blir otydlig. Mer forskning behövs för att vi ska vara trygga med att de åtgärder vi gör får rätt effekt. Vi behöver också mer forskning om hur vi på ett hållbart sätt kan öka tillväxten i våra skogar, det är en viktig pusselbit för att vi ska kunna minska effekterna av klimatkrisen, säger Viveka Beckeman.