Hela Piteå kunde ha frusit

Volymen pappersvara som rullas ut från Smurfit Westrocks fabrik i Piteå varje dag skulle, utrullad på marken, räcka hela vägen till Paris i en sex och en halv meter bred bana. För Lina, som ansvarar för logistiken för de enorma mängderna färdigvara, är en fungerande infrastruktur helt avgörande. Därför var det tur i oturen att skyfallen i Västernorrland inträffade när bruket var på väg in i ett planerat underhållsstopp.

– Hade det varit normaldrift hade det kunnat få betydligt större konsekvenser, kommenterar hon.

När fabriken är navet för ett helt samhälle

Förutom att vara en stor arbetsgivare är Smurfit Westrock oumbärligt för Piteås funktion. Fabriken håller i gång en stor del av regionens näringsliv, från åkerier och hamnen till entreprenörer och underhållsföretag, och förser 95 procent av behovet av stadens fjärrvärme. Ett avbrott mitt i vintern skulle bli dramatiskt.

– Vi har stresstestat konsekvenserna av ett scenario där något sådant här händer i januari eller februari och det är svårt att kompensera för bortfallet av fjärrvärme. Vad gör vi då av alla människor? 40 000 invånare ska rymmas någonstans om fabriken fryser. Det är heller inte säkert att det skulle gå att starta om en fabrik där viktiga delar frusit ihop.

Ett race mot klockan när transporterna stoppas

På grund av det planerade underhållsstoppet var fabriken redan på väg mot en reducerad utlastning när det första beskedet om totalstopp kom. Det gav de berörda medarbetarna en viss handlingsfrihet, men också ett race mot klockan. De styrde om flöden, jagade lastbilskapacitet och maximerade utlastningen mot hamnen.

Under stoppets första dagar skickade Smurfit Westrock ut allt som gick att få i väg och satte en medarbetare på heltid med uppdraget att säkra transporter. Snart märkte de hur snabbt marknaden för lastbilar förändrades när krisen slog till.

– Ju längre stoppet pågick, desto mer trissades priserna upp. Det är i svåra tider som man känner vem som verkligen är en god och långsiktig partner. Vissa tog chansen att höja priserna, andra stod kvar, säger Lina.

Men osäkerheten vägde nästan tyngre än kostnaderna. När beskeden från Trafikverket sköts fram i omgångar blev planeringen näst intill omöjlig.

– Det är svårt att planera när man får höra att ”det kanske löser sig om en vecka”, men inte vet om det betyder en eller tre. Den osäkerheten kostar mycket, säger hon.

Järnvägsglappet som bromsar industrin i norr

Järnvägstrafiken är viktig för Smurfit Westrock, som ligger i den så kallade ScanMed-korridoren – den europeiska transportkorridor som sträcker sig från Medelhavet upp till Norge och Finland. Men ännu finns ett glapp kvar på den svenska sidan, mellan Umeå och Luleå, där Smurfit Westrock inte har några alternativa omledningsvägar i relation till stambanan när något inträffar.

Lina berättar att både företaget och branschorganisationer i Norrbotten, inte minst Norrbotniagruppen, under lång tid drivit på för att få in det sista glappet i den 12-åriga nationella planen för transportinfrastruktur.

– Att vi inte har full redundans är en svaghet och vi har lyft frågan i flera år. Jag tycker att vi fick ganska bra draghjälp när det satsades på Northvolt, Stegra och de andra nya industrierna, men när Northvolt gick i konkurs blev det tyngre opinionsmässigt att lobba för det, säger Lina.

Hon upplever ibland att engagemanget för att bygga ihop järnvägssystemet är större i andra delar av Europa än i Sverige.

– Ibland känns det som att trycket är starkare på kontinenten än här hemma. På kontinenten är betydelsen av ScanMed-korridoren självklar, medan den i Sverige lätt hamnar i skymundan. Det kan hänga ihop med att Norrland inte har så många företrädare i riksdagen. Utan lokal förankring är det svårt att fullt ut förstå hur avgörande den här länken är för industrin och för landets konkurrenskraft. Det är nog inte alltid som Trafikverkets investeringskalkyler heller ger en rättvisande bild av nyttan av vad investeringen i Norrbotniabanan skulle leda till, både ur ett svenskt och ett europeiskt perspektiv. Vi välkomnar förslaget om att inrätta en oberoende expertkommitté för att styra kalkylmetoder och ingångsvärden och att man förhoppningsvis också får en transparent återrapportering.

Sjöfarten – avgörande för konkurrenskraften

Sjöfarten är en lika central del av logistiken för Smurfit Westrock som järnvägen. Två tredjedelar av volymerna går via hamn, främst via Haraholmen, nio kilometer från fabriken i Piteå. Lina ser det som en avgörande konkurrensfråga att farlederna hålls öppna.

– Vi hade inte haft möjlighet att ställa om de volymer vi skickar till sjöss på bilar och järnväg. Det skulle kräva stora investeringar för att ställa om och skicka 450 000 ton på årsbasis med lastbilar och tåg.

Därför är tillgång till fungerande isbrytning kritisk och Lina önskar att sjöfarten i högre grad borde ses som en del av samma blodomlopp som vägar och järnvägar.

– Vinterväghållning på sjö måste prioriteras upp. Det är bra att en ny isbrytare är beställd, men flera av de andra är i så dåligt skick att hela flottan måste uppgraderas. Vi önskar även att drift och underhåll av isbrytarna anslagsfinansieras, likt vinterhållning på väg och järnväg, kommenterar hon.

Behovet av långsiktighet och förutsägbarhet

När Lina blickar framåt ser hon ett stort behov av långsiktighet i svensk infrastrukturpolitik. Skyfallen har visat att den växande underhållsskulden inte bara handlar om vägar och järnvägar – utan också om förtroende och förutsägbarhet. För industrin är det livsviktigt att kunna planera sina investeringar på lång sikt.

– Vi vill känna trygghet i att vi kan göra långsiktiga satsningar tillsammans med våra speditörer. Alla vill ställa om till fossilfria transporter, men för att kunna nå dit krävs politisk stabilitet som gör att man vågar fatta de besluten.

Hon menar att politiken just nu är för kortsiktig, vilket gör att bolag tvingas anpassa sig efter tillfälliga villkor i stället för att kunna planera strategiskt.

– Då hoppar företagen mellan tuvorna, beroende på vad som gynnar dem konkurrensmässigt här och nu. Det är varken hållbart för företagen eller för omställningen, avslutar Lina.