Skogsindustrierna ser positivt på flera av Jaktlagstiftningsutredningens förslag och överväganden, särskilt om en försöksverksamhet för flerartsförvaltning samt ett förenklat genomförande av naturvårdsdirektiven.
Idag presenterade Jaktlagstiftningsutredningen ett delbetänkande som ska bidra till det huvudsakliga syftet med utredningen om att modernisera jaktlagstiftningen. I delbetänkandet föreslås bland annat hur en försöksverksamhet för flerartsförvaltning av klövvilt skulle kunna utformas och finansieras.
– Vi ser ett stort behov av att alla klövviltarter beaktas i förvaltningen och välkomnar utredningens diskussion om hur en försöksverksamhet för flerartsförvaltning skulle kunna utformas. Samtidigt ser vi att en allt för reglerad och formaliserad förvaltning för jakt av annat klövvilt, riskerar att begränsa måluppfyllelsen för älgförvaltningen, säger Magnus Berg, Näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.
Skattefinansierad modell att föredra
I betänkandet föreslås att finansieringen av flerartsförvaltning ska ske genom höjd viltvårdsavgift. Skogsindustrierna anser att en skattefinansierad modell är att föredra framför en avgiftsbaserad, då samhället satt upp tydliga mål för viltförvaltningen både vad avser kvalitet på älgstammen och de olägenheter och skador klövvilt orsakar.
– Eftersom samhället formulerat målsättningar vad avser till exempel biologisk mångfald, viltskadors maximala omfattning och begräsning av viltrelaterade trafikolyckor, bör kostnaden tas av samhället och inte läggas på de som bidrar till att målsättningarna nås.
Utredningen konstaterar även att det svenska genomförandet av naturvårdsdirektiven i jaktlagstiftningen i dagsläget går längre än naturvårdsdirektiven kräver. Utredningen föreslår därför ett förenklat genomförande av naturvårdsdirektiven bland annat när det gäller kriterier för skyddsjakt på klövvilt och vissa andra arter.
– Utredningen gör en bra avvägning mellan att säkerställa en hög nivå av djur- och artskydd samtidigt som den som drabbas av skador, oftast den enskilde markägaren, ges fler möjligheter att tillsammans med myndigheter hantera dem.
Dagens höga nivå på viltskador inverkar negativt på skogens tillväxt och ekonomiska värde, begränsar möjligheten att öka kolsänkan i skogen och försämrar förutsättningarna för biologisk mångfald. En minskning av betesskador från vilt är en del av Skogsindustrins Framtidsagenda för ökad klimatnytta till 2040.
