Landsbygdsministern: "Skogsbruket ska inte begränsas"

Vad är din relation till skogen?

– Skogen betyder mycket för mig. För mig är det en plats för rekreation och återhämtning. Som hundägare promenerar jag ofta i skogen och som jägare känner jag mig hemma i skogen.

Vad ser du som dina mest utmanade uppgifter som landsbygdsminister?

– Inom skogsområdet är det att genomföra de ofta svåra avvägningar som finns mellan berättigade ekonomiska, sociala och miljörelaterade intressen.

Hur ser du på skogsnäringens roll i den gröna omställningen?

– Skogsnäringen bidrar till att världen kan nå netto-nollutsläpp senast år 2050. Skogsnäringens traditionella och nya produktion bidrar till att sänka samhällets utsläpp, såväl på hemmaplan som utomlands. Skogsnäringens investeringar i skogsskötsel bidrar till att upprätthålla tillväxten som ger hög kolinbindning, även i ett förändrat klimat. Klimatanpassning för såväl miljövärden som ekonomiska värden kommer fortsätta att vara relevant framöver.

Hur påverkar ordförandeskapet regeringens möjligheter att driva skogsfrågorna i EU?

– Regeringens mål är ett professionellt och effektivt ordförandeskap som agerar neutralt och i syfte att nå lösningar som ligger i alla medlemsstaters intresse. Samtidigt innebär ordförandeskapet en möjlighet att skapa närmare relation både till EU-kommissionen, övriga medlemsstater och EU-parlamentariker, vilket kommer vara gynnsamt för Sverige även i skogsrelaterade förhandlingar efter det svenska ordförandeskapet.  

Regeringen vill inte att EU ska detaljstyra svenskt skogsbruk. Vilka EU-lagstiftningsprocesser bedömer regeringen ha störst påverkan på svenskt skogsbruk? Hur arbetar ni med dessa frågor?

– Under våren pågår förhandlingar om bland annat förnybartdirektivets hållbarhetskriterier, ett regelverk om återställande av natur samt ett lagförslag om kolinlagringscertifiering. Ytterligare lagförslag är att vänta, såsom en ny markhälsolag och ett förslag om skogövervakning och strategiska skogsplaner. Eftersom det är flera parallella förslag som förhandlas, har de kumulativa effekterna på svensk virkesproduktion generellt sett varit svåra att bedöma fullt ut. Regeringens inriktning är att skogsbruket inte ska begränsas, utan fullt ut bidra till att uppnå klimatmålen, samt till jobb och tillväxt i hela landet.

Hur ska frivilligheten bland skogsägare stärkas när skogsmark tas ur produktion av naturvårdsskäl? Kommer mer pengar att anslås till ersättningar till markägare?

– En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation när mark tas ur virkesproduktion av naturvårdsskäl. Behovet av att ta skogsmark ur produktion ska vägas mot andra samhällsviktiga mål. Med vår skogspolitik kommer formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar, sparad hänsyn och improduktiv skogsmark tillsamman utgöra den gröna infrastrukturen där flertalet arter ges förutsättningar att leva vidare i det brukade landskapet.

Regeringen har meddelat att åtgärder för att minska viltbetesskadorna på skog bör utredas. Kan det bli aktuellt att reformera älgförvaltningssystemet i syfte att sänka skadenivån?

– För närvarande har vi inga intentioner att ändra systemet. Jag följer dock debatten och ser fram emot Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om möjliga åtgärder för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång. Myndigheterna ska i närdialog med länsstyrelserna och efter inhämtande från relevanta organisationer, utreda möjliga åtgärder och vid behov föreslå regelförändringar för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång och därmed minska skadenivåerna på skog. Uppdraget ska redovisas den 30 september i år.