De flesta är överens om att skogen och de förnybara produkter vi får från den spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Däremot finns det olika sätt att mäta skogsnäringens klimatnytta. I Skogsstyrelsens långsiktiga konsekvensanalyser (SKA 22) hamnar lejonparten av klimatnyttan utanför kalkylen. Skogsindustrierna har nu gjort en komplettering.
Kompletteringen av SKA 22 är en fördjupad analys av skogens och skogsbrukets betydelse för klimatet.
– SKA 22 är ett viktigt underlag som politiker och myndigheter använder i sitt beslutsfattande. Mycket som står där är bra och användbart, också för skogsnäringen. Däremot är det en viktig pusselbit som saknas – skogsprodukternas klimatnytta. När förnybara material och produkter ersätter fossilt uppstår en klimatnytta som är i nivå med Sveriges totala klimatutsläpp. Om SKA 22 ska användas i klimatpolitiken måste den aspekten vägas in, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.
– Skogspolitiken är inne i ett omvälvande skede och det är avgörande för Sverige som skogsland att vi tar välgrundade beslut, i EU men också här hemma. Med vår kompletterade analys av SKA22 vill vi bredda diskussionen och bidra till kloka vägval i skogspolitiken, säger Magnus Berg.
Missad klimatnytta i nivå med Sveriges totala klimatutsläpp
I den senaste konsekvensanalysen, SKA22, analyseras ett antal scenarier med olika inriktning på skogsskötseln, vilket ger olika nivåer av uthålliga avverkningsnivåer. Analyserna baseras på Riksskogstaxeringens långa och omfattande mätserier. Det gör det möjligt att med god precision förutsäga både hur skogen utvecklas och vad som är hållbart virkesuttag framöver.
Kompletteringen av SKA 22 har tagits fram av Peter Holmgren, tidigare generaldirektör för CIFOR, en internationell organisation för skogsforskning samt chef för FAO:s globala klimatarbete. Han har analyserat skillnaden i klimatpåverkan mellan tre scenarier från SKA 22: Dagens skogsbruk, Fokus mångfald och Fokus tillväxt.
– Resultaten visar att en fortsatt satsning på tillväxt i skogen, med fortsatt gradvis ökning av uthålligt virkesuttag, ger en mycket större klimatnytta än scenarier med lägre ambitioner. Visserligen kan ett inbromsat skogsbruk ge en hög inlagring av kol på kort sikt, men med stora negativa konsekvenser på längre sikt, säger Peter Holmgren.
– Skogens totala klimatnytta skapas dels av kolinlagring, dels genom att vi håller undan fossila klimatutsläpp genom förnybara produkter. Klimatpolitiken har ett stort fokus på det första och väldigt lite på det andra. Framöver behöver vi tillvara skogsnäringens totala klimatnytta, framförallt den potential som finns i innovativa produkter och lösningar, avslutar Peter Holmgren.
FAKTARUTA
I fokus är en serie korta analyser som belyser viktiga frågor i ett kort och enkelt format.
Viktiga slutsatser från Skogsindustriernas I fokus #1:
- SKA22 ger ett viktigt kunskapsunderlag för långsiktiga vägval i skogsbruket, men rapporten behöver kompletteras om den ska kopplas till klimatpolitik.
- Klimatnyttan från skogen kommer både från kolinlagring och reducerade utsläpp när förnybar råvara ersätter fossila alternativ. En klok klimatpolitik behöver beakta och ta tillvara skogsnäringens totala klimatnytta.
- Tidsperspektivet är viktigt och avvägningar måste göras mellan vad som är bra på kort respektive lång sikt. Åtgärder som ger ökad kolinlagring på kort sikt minskar kolinlagring och klimatnytta på lång sikt. Klimatarbetet måste fortsätta även bortom relativt kortsiktiga klimatpolitiska mål.
- Scenariot Fokus tillväxt ger mest klimatnytta på lång sikt. Fortsatta investeringar i och utveckling av skogsbruk och skogsnäring kan därför ge ett mycket stort bidrag till klimatarbetet, parallellt med socioekonomiska framsteg.
