Omröstningen om naturrestaurering delade miljöutskottet

Foto: Christian Ekstrand, Crelle Photography

Omröstningen i parlamentets miljöutskott om förordningen om naturrestaurering slutfördes inte under torsdagen, den 15 juni. Det stod dock klart att utskottet, med minsta möjliga marginal, ställde sig bakom att inte förkasta förslaget. Den 27 juni genomförs de sista delarna av omröstningen.

Förslaget till förordning om naturrestaurering har kritiserats hårt av ett stort antal ledamöter – på goda grunder. Skogsindustrierna står bakom ambitionen att stärka biologisk mångfald och återställa ekosystem, men förslaget till förordning i dess nuvarande form har stora brister och straffar medlemsstater med höga ambitioner i naturvårdsarbetet.

– Vi stöder helhjärtat förordningens uttalade syfte att återställa skadade ekosystem. Men vi tror inte att kommissionens förslag kommer att göra detta på ett effektivt sätt. Förslagen får väldigt långtgående konsekvenser, vilket avspeglas i dramatiken i ENVI. Vi hoppas att det fortfarande finns utrymme att genomföra nödvändiga förändringar i texten innan den slutgiltigt antas i plenum, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.

Centralstyrning, med bindande mål baserade på naturtyper med schabloniserad tillämpning, är inte ett effektivt sätt att återställa naturliga miljöer. Bättre hänsyn behöver tas till den enorma påverkan som förslagen har på flera medlemsstater. Fokus ligger på vikten av fungerande ekosystem, men lagstiftningen tar inte hänsyn till begränsningar i tillgången till ekosystemtjänster.

– Ur skogsbrukets perspektiv är det särskilt viktigt att vi kan arbeta med naturvården i redan avsatta områden. Det går att förena höga miljöambitioner med ett aktivt skogsbruk, och det går att med aktiva åtgärder höja naturvärdena i avsatta områden, till exempel genom återvätning och naturvårdsbränning, säger Viveka Beckeman.

Paradoxalt nog är det de mest ambitiösa medlemsstaterna – med en stark historik av att skydda och återställa naturen – som drabbas av de allvarligaste konsekvenserna, samtidigt som konsekvenserna är mindre ingripande för en del av de mindre ambitiösa länderna.

Till stor del bestäms konsekvenserna medlemsländernas genomförande av habitatdirektivet. Sveriges rapportering av tillståndet för olika naturtypers aktuella utbredning har 20 procent av förindustriell utbredning som referens. Till skillnad från många medlemsländer som använder utbredningen vid tiden för inträdet i EU som referens. Om livsmiljöerna ska återställas till nuvarande svenska referensvärdenså innebär det att runt 1,5 miljoner hektar skog behöver tas ur bruk.

Skogsindustrierna kräver större flexibilitet för medlemsstaterna i utkastet till lagstiftning vid ENVI:s möte den 27:e och vid de kommande omröstningarna i rådet och i hela EU-parlamentet, samt i den kommande trilogförhandlingen mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Det behövs större förståelse och anpassning till medlemsländernas förutsättningar och regelverk.