”Dags för en ny industripolitik för Sverige”

Industrins reformagenda 2021

Klimatomställningen och elektrifieringen går nu snabbt inom den svenska industrin. Det är vi stolta över, men politiken ligger dessvärre ofta långt efter. Därför presenterar vi idag en ny reformagenda. – Vi skapar verklig klimatnytta varje dag, men nu måste politiken ge oss rätt förutsättningar att fortsätta våga satsa här i Sverige, säger Maria Sunér, vd för branschorganisationen Svemin.

– Vi behöver en stark svensk industripolitik som ser helheten och inte bromsar omställningen. Vi behöver långsiktiga och förutsägbara lösningar på tillståndsprocesserna och en elförsörjning som fungerar. Vi måste också komma tillrätta med kompetensbristen och flaskhalsarna på arbetsmarknaden, säger Maria Sunér.

De politiska åtgärderna brådskar

– Ambitiösa investeringsplaner inom industrin som kan göra Sverige världsledande inom klimatneutrala råmaterial riskerar gå förlorade om inget görs från politiken. Det är dags för en ny industripolitik för Sverige, säger hon.

Några av våra förslag för att åstadkomma effektiva tillståndsprocesser:

  • Ändra miljöbalkens processuella regler och förtydliga vilka roller som sökande, berörda myndigheter och domstol har.
  • Ändra miljöbalken så att befintliga verksamheter som huvudregel ska prövas genom ändringstillstånd.
  • Fokus måste vara på huvudsakliga miljöfrågorna – inte detaljer.
  • Säkerställ att intresset av samhällsnytta och hållbar utveckling tillvaratas bättre i prövningen.

Läs mer om industrins övriga reformområden och förslag här.

 

Om industrins reformagenda

Industrins reformagenda är framtagen av 14 ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer och består av tolv reformområden. Alla tolv reformområden hänger ihop och behöver åtgärdas om industrins ska få fart på tillväxten, lyckas vi med det kan industrin även i framtiden bidra till Sverige och svensk välfärd. Industrins reformagenda finns att ladda ner här.

Bakom reformagendan står Byggmaterialindustrierna, Grafiska Företagen, Gröna arbetsgivare, Innovations- och Kemiindustrierna, Industriarbetsgivarna, Jernkontoret, Livsmedelsföretagen, Sveriges bergmaterialindustri, Skogsindustrierna, Svemin, Teknikföretagen, Sveriges Textil- och Modeföretag, Trä- och Möbelföretagen samt Återvinningsindustrierna

Om svensk industri

Industrisektorn står för 20 procent av BNP. Ungefär 800 000 personer har sina jobb direkt och indirekt tack vare efterfrågan på industriföretagens produktion. Utöver det finansieras cirka 185 000 personer inom kommun och stat av skatter från industrin.

Svensk industri – som i allmänhet har ett mindre klimatavtryck än motsvarande branscher i andra länder – är en global angelägenhet genom att 78 procent av förädlingsvärdet är export. Att skapa goda och förbättrade konkurrensförutsättningar för svensk industri bidrar på så sätt till ökande marknadsandelar samtidigt som länder där industrin gör större klimatavtryck får svårare att konkurrera.