För ett land med långa avstånd, med en världsledande exportindustri, ett stort importbehov och ett geografiskt läge i Europas utkant är väl fungerande godstransporter ingen marginell fråga – det är en grundläggande förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välfärd, skriver Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman tillsammans med Ted Lundström, ordförande Näringslivets Transportråd, Sofia Larsen, vd Svensk Handel och Pia Sandvik, vd Teknikföretagen, på Di Debatt.
Sverige är ett handelsberoende land i en allt oroligare omvärld. När leveranskedjor pressas av krig, lågkonjunktur och geopolitisk osäkerhet blir det än tydligare hur avgörande ett robust och effektivt transportsystem är för svensk industri och handel, och att elektrifieringen är ett verktyg för att minska beroendet av fossila bränslen ur ett strategiskt perspektiv. För ett land med långa avstånd, med en världsledande exportindustri, ett stort importbehov och ett geografiskt läge i Europas utkant är väl fungerande godstransporter ingen marginell fråga – det är en grundläggande förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välfärd. Trots detta fortsätter infrastrukturen och transportpolitiken att vara en flaskhals för näringslivets konkurrenskraft.
Näringslivets Transportråd, som samlar ett fyrtiotal av Sveriges största industri- och handelsföretag samt deras branschorganisationer, har inför det kommande valet tagit fram ett valmanifest, med reformförslag som kan stärka konkurrenskraften. Utgångspunkten är enkel men avgörande – utan effektiva, robusta och hållbara godstransporter tappar svensk industri och handel konkurrenskraft, både gentemot Europa och globalt.
- För det första krävs ett snabbare återtagande av underhållsskulden i väg- och järnvägssystemet. Underhållet har varit eftersatt under lång tid, vilket i dag leder till förseningar, störningar, sänkt kapacitet och ökade kostnader för företagen. Regeringens ökade fokus på underhåll är välkommet, men ambitionerna är otillräckliga – särskilt för järnvägen där åtgärderna är för långt fram i tiden. Det behövs en blocköverskridande politisk överenskommelse om att åtgärda hela det eftersatta underhållet.
- För det andra måste godsets betydelse värderas högre i de samhällsekonomiska kalkyler som styr planering, prioritering och finansiering av infrastrukturen. I dag undervärderas nyttan av godstransporter i förhållande till den samhällsekonomiska nytta de skapar. Det leder till att investeringar som är avgörande för vår produktivitet och effektivitet nedprioriteras. Framtagandet av en nationell godstransportstrategi var ett viktigt första steg. Om Sverige menar allvar med att stärka konkurrenskraften måste nästa steg vara att godsets roll väger tyngre i beslutsunderlagen.
- För det tredje måste transporteffektiviteten öka genom att möjliggöra längre och tyngre lastbilar, tåg och fartyg. Precis som när vi reser själva, är det mer effektivt för godset att resa kollektivt. Att öka lastvolymerna är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att öka kapaciteten i befintlig infrastruktur. Att transportera mer gods per resa minskar utsläppen per tonkilometer, sänker kostnaderna för näringslivet och bidrar till ett mer resurseffektivt transportsystem.
- För det fjärde behöver omställningen av tunga vägtransporter och sjöfart stärkas på ett sätt som också värnar konkurrenskraften. Det behövs en politik som gör det attraktivt snarare än kostsamt för transportköpare att efterfråga nollemissionslösningar. Elektrifieringen av tunga lastbilar behöver accelerera genom ökade satsningar på laddinfrastruktur och snabbare elnätsanslutningar, tydligare ekonomiska incitament genom inköpspremier och lägre elskatt för laddning, samt möjlighet till högre lastvikter och anpassade kör- och vilotidsregler. För omställningen av sjöfarten behövs transparens kring rederiernas nyttolast i förhållande till utsläppen, så att ETS 1 och FuelEU Maritime tydligt leder till lägre utsläpp och inte enbart högre kostnader. Det behövs även en gedigen konsekvensanalys av hur ETS 1 och FuelEU Maritime påverkar svensk exportindustri.
- För det femte måste avgiftspolitiken bidra till – inte motverka – konkurrenskraften. Banavgifter, farledsavgifter och andra myndighetsavgifter har ökat kraftigt, utan motsvarande höjning av kvaliteten i det som levererats, och utgör i dag den största kostnadsökningen för många godstransporter. Med Sveriges geografiska transporthandikapp måste avgifterna utformas med hänsyn till den globala konkurrensen.
Det handlar inte bara om säkerhetsläget och klimatambitioner, det handlar om att öka vår tillväxt och Sveriges förmåga att förbli en stark industri- och handelsnation i en stenhård global konkurrens. Ett effektivt, robust och konkurrenskraftigt transportsystem är ingen särfråga – det är en nödvändig förutsättning för jobb, välstånd och välfärd i hela landet. Det krävs att kommande regering samlar riksdagen för långsiktiga spelregler för ett effektivt, hållbart och robust transportsystem.
Klicka här för att läsa debattartikeln på Di Debatt.
