REPLIK: ”EU-lagstiftningen tolkas alltför strikt”

Det finns möjlighet för Trafikverket att kunna gå regeringen till mötes i att sätta banavgifter till en nivå som stärker järnvägens konkurrenskraft. Det skriver Viveka Beckeman, vd, och Elin Swedlund, ansvarig för transportfrågor på Skogsindustrierna, i en replik i SvD Debatt.

Vi välkomnar repliken från Roberto Maiorana, generaldirektör, Trafikverket, och Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet, Trafikverket.

Som de lyfter har Trafikverket nyligen redovisat regeringsuppdraget om att se över banavgifterna i det statliga järnvägsnätet. Utredningen och analysen är mycket gedigen. Vi har full förståelse för att Trafikverket landar i de slutsatser och bedömningar som man gör, sett till rådande svensk lag och nuvarande tolkning av EU-lagstiftningen.

I egenskap av företrädare för Sveriges största transportköpare anser vi inte att lagstiftningen kopplat till banavgifter beaktar värden som konkurrenskraft, tillväxt och transportsektorns klimatomställning i tillräcklig utsträckning. I ljuset av Trafikverkets utredning ser vi åtgärder som i närtid kan vidtas inom ramen för nuvarande lagstiftning, medan andra kräver politiska beslut.

Vi välkomnar beskedet att nuvarande fördelning av marginalkostnaden mellan persontåg och godståg, och därmed hur stor del av banavgifterna respektive tågtyp ska betala, har varit felaktig till godstågens nackdel. Detta är möjligt att åtgärda redan idag, och det bör göras skyndsamt.

Samtidigt drar utredningen slutsatsen att det totala uttaget av banavgifter bör vara 1 miljard högre än idag. Merparten av uppjusteringen på 839 miljoner kronor består av personalkostnader för trafikledning och planering, en kostnad som tidigare inte inkluderats.

Beslutet att inkludera de 839 miljonerna i kostnadsunderlaget grundar sig i en alltför strikt tolkning av styrande EU-lagstiftning. Vi bedömer att EU:s direktiv och förordningar på området medger ett betydligt större tolkningsutrymme. I EU:s järnvägsdirektiv anges bland annat hur avgifter får tas ut, men inte hur de ska tas ut. I den så kallade Genomförandeförordningen anges bland annat att sex av sju tillfrågade europeiska infrastrukturförvaltare inte ansåg att trafikstyrning, som ju inkluderar trafikledning, var relevant för deras kostnadsundersökningar och därmed inte bör vara en del av de direkta kostnader som järnvägstransporter medför. I samma förordning står även att personalkostnader för trafikplanering får tas ut, men inte att de ska tas ut. Här ser vi att det finns ett outnyttjat utrymme för Trafikverket att kunna gå regeringen till mötes i att sätta banavgifter till en nivå som stärker järnvägens konkurrenskraft.

På sikt riskerar banavgifterna att höjas ännu mer. I takt med att Sverige betar av den enorma underhållsskulden i transportsystemet (vilket är oerhört välkommet) så kommer dessa ökade kostnader enligt nuvarande ramverk för uttag av banavgifter även medföra ökade banavgifter. Vi skulle gärna se en analys från Trafikverkets sida om huruvida de underliggande kostnaderna är rimliga. Det vore dessutom i linje med Riksrevisionens granskningsrapport i maj 2025 som pekade på risker för ineffektivitet när myndigheter bestämmer avgifter som de själva disponerar. Vi ser även att Sverige bör nyttja det tolkningsutrymme som finns inom EU-direktivet för att justera ramverket.  

Vi välkomnar fortsatt nära dialog med Trafikverket om hur konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning i högre utsträckning kan prägla systemet för banavgifter framöver.

Klicka här för att läsa repliken på Svenska Dagbladets debattsida.