Under de senaste åren har banavgifterna för järnvägstransporter i Sverige ökat avsevärt. Trafikverket har på uppdrag av regeringen genomfört en översyn av avgifterna i det statliga järnvägsnätet, som presenterades den 30 juni i 2025. Trafikverket kommer den 4 maj i år att presentera vilken nivå som banavgifterna ska ligga på från år 2028. Banavgifterna behöver sänkas med en tredjedel för det tunga godset helst under innevarande år men senast 2027.
Varje år fraktar skogsindustrin cirka 17 miljoner ton skogsprodukter på järnväg. För skogsindustrin, som är en av de största transportköparna i landet, innebär höjda banavgifter en ekonomisk utmaning som slår mot industrins och svensk konkurrenskraft. Höga nivåer av banavgifter påverkar även industrins klimatarbete och riskerar leda till högre utsläpp, när företag av kostnadsskäl tvingas välja vägtransport istället för järnvägstransport.
Svensk industri står inför en hårdnande konkurrens från omvärlden. Många industrier i andra delar av världen producerar – och inte minst transporterar – varor till ett lägre pris. Det gäller särskilt länder i Asien, som kan sälja en produkt till Europa till betydligt lägre kostnader än europeiska producenter.
Att regeringen gav i juni 2024 Trafikverket uppdraget att se över banavgifterna i det statliga järnvägsnätet var därför välkommet. Uppdraget redovisades den 30 juni 2025. Trafikverket konstaterade i redovisningen bland annat att tunga godståg innebär lägre marginalkostnader än lätta snabba persontåg.
Skogsindustrierna har följande synpunkter kring banavgifter generellt:
- Banavgifterna behöver sänkas med en tredjedel för det tunga godset helst under innevarande år men senast 2027.
- En mer flexibel banavgiftsstruktur behövs, som tar hänsyn till det samhällsekonomiska värdet av att transportera tunga gods via järnväg istället för väg.
- Sänkta banavgifter är avgörande för att säkra både konkurrenskraft och hållbarhet för skogsindustrin och andra tunga industrier i Sverige.
- Enbart de avgifter som EU anser obligatoriska ska tas ut, samt att dessa obligatoriska avgifter fördelas klokt mellan olika tåg. Det är först då som banavgifterna blir ett starkt styrmedel för att öka kapaciteten på järnvägen. Sverige är ett export- och importberoende land med långa avstånd både inom landet och till våra kunder i Europa. Därför behöver svenska myndigheter vara extra smarta när den nya modellen för banavgifter nu sätts
- Miljökompensation och andra kompensationsåtgärder är kortsiktiga lösningar, men som i nuläget är nödvändiga för att kompensera för de kraftigt höjda banavgifterna. På lång sikt underlättas näringslivet av långsiktiga styrmedel varför miljökompensation inte bör ses som en långsiktig komponent i den nya banavgiftsmodellen.
Skogsindustrierna har följande specifika synpunkter på Trafikverkets utredning som presenterades i juni 2025:
- Skogsindustrierna välkomnar Trafikverkets analys om att nuvarande fördelning av marginalkostnaden mellan persontåg och godståg varit felaktig till godstågens nackdel och vi önskar se att den i dagsläget felaktiga differentieringen åtgärdas så snart som möjligt, gärna senast i JNB 2026.
- Vi delar inte Trafikverkets slutsats om att kostnaderna för trafikstyrning och trafikledning motsvarande 0,839 miljarder kronor (2023 års priser) ska inkluderas i avgiftsunderlaget. Trafikverkets slutsats grundar sig i en övertolkning av styrande EU-förordningen på området, Genomförandeförordningen.
- Sveriges ramverk för uttag av banavgifter bör justeras så att de ökande och välkomna satsningarna på underhåll och reinvestering (återtagande av underhållsskulden) inte också leder till ökade avgifter.
- Vid jämförelse av banavgifter i olika EU-länder behöver hänsyn tas till att Sverige har en tung basindustri som transporterar tunga varor samtidigt som svenska företag har betydligt längre avstånd både inom Sverige och till kunderna i Europa.
- Vi önskar se att Trafikverket kompletterar sin målbild för banavgifter med målet om att avgifterna bör sänkas.
