Under de senaste åren har banavgifterna för järnvägstransporter i Sverige ökat avsevärt. Trafikverket har på uppdrag av regeringen genomfört en översyn av avgifterna i det statliga järnvägsnätet, som presenterades den 30 juni i år. Skogsindustrierna är angelägna om att flera viktiga åtgärder vidtas för att minska banavgifterna.
Varje år fraktar skogsindustrin cirka 17 miljoner ton skogsprodukter på järnväg. För skogsindustrin, som är en av de största transportköparna i landet, innebär höjda banavgifter en ekonomisk utmaning som slår mot industrins och svensk konkurrenskraft. Höga nivåer av banavgifter påverkar även industrins klimatarbete och riskerar leda till högre utsläpp, när företag av kostnadsskäl tvingas välja vägtransport istället för järnvägstransport.
Att regeringen gav i juni 2024 Trafikverket uppdraget att se över banavgifterna i det statliga järnvägsnätet var därför välkommet. Uppdraget redovisades den 30 juni 2025. Trafikverket konstaterar i redovisningen bland annat att tunga godståg innebär lägre marginalkostnader än lätta snabba persontåg, samtidigt som de planerar ytterligare höjningar av det totala uttaget av banavgifter från 2,6 till 3,4 miljarder kronor.
Skogsindustrierna har följande synpunkter kring banavgifter generellt:
- En mer flexibel banavgiftsstruktur behövs, som tar hänsyn till det samhällsekonomiska värdet av att transportera tunga gods via järnväg istället för väg.
- Regeringen bör vidta åtgärder för att justera banavgifterna, samt, i väntan på att Trafikverkets redovisning bereds, medge undantag från de höjningar som ålades godstransporter i december 2024.
- Rätt åtgärder är avgörande för att säkra både konkurrenskraft och hållbarhet för skogsindustrin och andra tunga industrier i Sverige.
- Enbart de avgifter som EU anser obligatoriska ska tas ut, samt att dessa obligatoriska avgifter fördelas klokt mellan olika tåg. Det är först då som banavgifterna blir ett starkt styrmedel för att öka kapaciteten på järnvägen. Sverige är ett export- och importberoende land med långa avstånd både inom landet och till våra kunder i Europa. Därför behöver svenska myndigheter vara extra smarta när den nya modellen för banavgifter nu sätts
- Miljökompensation och andra kompensationsåtgärder är kortsiktiga lösningar, men som i nuläget är nödvändiga för att kompensera för de kraftigt höjda banavgifterna. På lång sikt underlättas näringslivet av långsiktiga styrmedel varför miljökompensation inte bör ses som en långsiktig komponent i den nya banavgiftsmodellen.
Skogsindustrierna har följande specifika synpunkter på Trafikverkets utredning:
- Skogsindustrierna välkomnar Trafikverkets analys om att nuvarande fördelning av marginalkostnaden mellan persontåg och godståg varit felaktig till godstågens nackdel och vi önskar se att den i dagsläget felaktiga differentieringen åtgärdas så snart som möjligt, gärna senast i JNB 2026.
- Vi delar inte Trafikverkets slutsats om att kostnaderna för trafikstyrning och trafikledning motsvarande 0,839 miljarder kronor (2023 års priser) ska inkluderas i avgiftsunderlaget. Trafikverkets slutsats grundar sig i en övertolkning av styrande EU-förordningen på området, Genomförandeförordningen.
- Sveriges ramverk för uttag av banavgifter bör justeras så att de ökande och välkomna satsningarna på underhåll och reinvestering (återtagande av underhållsskulden) inte också leder till ökade avgifter.
- Vid jämförelse av banavgifter i olika EU-länder behöver hänsyn tas till att Sverige har en tung basindustri som transporterar tunga varor samtidigt som svenska företag har betydligt längre avstånd både inom Sverige och till kunderna i Europa.
- Vi önskar se att Trafikverket kompletterar sin målbild för banavgifter med målet om att avgifterna bör sänkas.
