Det är i Järnvägsnätsbeskrivningen som Trafikverket bl. a. anger förutsättningarna för att bedriva tågtrafik, hur tilldelningen av spårtid går till samt vilka avgifter som gäller.
Banavgifterna har ökat med över 600 % för tunga godståg på 15 år och enbart mellan 2024-2025 höjdes avgifterna med 55 % för tunga godståg vilket ensamt innebär att transportkostnaderna ökade med upp till 10 miljoner kronor per år för ett medelstort sågverk i Mellansverige och upp mot 30 miljoner kronor för en större skogsindustrikoncern vars bruk ofta ligger vid kusten och därmed även har tillgång till sjöfrakt.
Banavgifterna utgjorde hela 15 % av den totala tågdragningskostnaden för skogsindustrins godståg i Sverige redan år 2024. De höjningar som infördes i december 2024 innebar att banavgifterna nu, år 2025, utgör över 20 % av hela tågdragningskostnaden, som förutom banavgifter även består av elkostnaden och tågoperatörens kostnader.
2026 kommer banavgiften öka ytterligare 4 % för tunga godståg om inget görs. Att banavgifterna föreslås oförändrade i JNB 2027 jmf med JNB 2026 för tunga godståg gör ingen skillnad i en redan oerhört ansträngd situation.
Därför anser skogsindustrin att:
- Banavgifterna i JNB2027 (och även i JNB2026) sänks till JNB2024 års nivåer.
- Trafikverket bör redogöra i detalj för hur banavgifterna är framräknade för tunga godståg.
- Banavgifterna för tunga godståg ska baseras på minsta möjliga marginalkostnad och inte ta hänsyn till Trafikverkets egen budget.
- Grunder på vilka spåravgifterna höjts för persontåg resp godståg > 17 ton bör vara tydliga.
- Hänsyn bör tas i JNB2025, JNB2026 och JNB2027 till förändrade transportmönster.
- Storleken på avgiften bör vara proportionerlig med kostnaden att tillhandahålla tjänsten. Gäller främst tåg som framförs på bantyp 4&5.
- Trafikverket bör redogöra för hur stor andel av inbetalda banavgifter som går tillbaks till de banor som industrin nyttjar. Gäller särskilt bantyp 4&5.
- Det lägre slitaget från tom-vagnar bör återspeglas i prislistan.
- Banavgiften bör uppfylla kravet i EU-förordningen om att varuägaren ska betala för närmsta väg och inte omledningar.
- Banavgiften bör svara upp mot regeringens uttryckliga önskan i infrapropen om att se över banavgifterna då de försämrar konkurrenssituationen för stora delar av det svenska näringslivet
- Trafikverket bör differentiera banavgifterna olika på olika delar av järnvägsnätet så som genomförandeförordningen förespråkar. Gäller främst bantyp 4&5.
- Trafikverket bör utnyttja möjligheten att ge rabatt till lågutnyttjade banor, då främst bantyp 4&5.
- Trafikverket ej bör budgetera för att höja banavgifterna i den Nationella planen.
- Banavgiften bör tas ut enbart per tågkm, alltså enbart tåglägesavgift.
- Trafikverket bör differentiera banavgiften för uppställningar.
