Miljömålsberedningen har haft ett brett uppdrag att ta fram förslag på hur Sverige kan uppfylla såväl naturvårds- som klimatåtaganden. Skogsindustrierna tillstyrker förslagen om att Skogsstyrelsen får i uppdrag att genomföra riktade informations- och rådgivningsinsatser för ökad tillväxt, kolupptag och biologisk mångfald samt för en satsning på ökad gödsling. Skogsindustrierna avstyrker däremot förslaget om s.k. kolinlagringsavtal, vilka riskerar att motverka möjligheten till omställning genom att det leder till en betydande minskning av råvara till i första hand sågverksindustrin.
Skogsindustrierna anser att delbetänkandet innehåller en bra beskrivning av att skogens klimatnytta inte bara består av dess roll som kolsänka, utan också klimatnyttan av att använda skogsråvara för substitution av fossila eller fossilintensiva produkter. Insikten borde dock ha lett till flera konkreta förslag om hur substitutionen långsiktigt, och på ett hållbart sätt, kan öka och hur den kan mätas och målsättas i klimatberäkningar på nationell nivå.
Skogsindustrierna tillstyrker förslaget att Sverige uppfyller åtagandet att senast 2030 skydda alla återstående urskogar, enligt vad som avses i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och dess efterföljande riktlinjer, och all återstående gammal skog, enligt den föreslagna svenska definitionen av vad som avses i förnybartdirektivet. Skogsindustrierna anser dock att det är mycket anmärkningsvärt, att det i delar av delbetänkandet förs resonemang som innebär att Sveriges åtagandet är något annat än det som föreslagits, och i stället omfatta alla s.k. naturskogar. Naturskogar är ett mycket vidare begrepp än gammal skog, och ingår därmed inte av vad som omfattas av Sveriges åtagande.
Beredningen föreslår att fler typer av områden bör kunna inkluderas som OECM, vilket är positivt. Skogsindustrierna anser dock att man varit alltför restriktiv i bedömningarna av vad som kan redovisas som skyddade områden. Exempelvis bör samtliga frivilliga avsättningar och alla impediment rapporteras som skyddade områden.
I uppdraget har ingått att presenterade förslag ska beakta andra angelägna behov som exempelvis försörjningstrygghet, landsbygdsutveckling och konkurrenskraft samt kostnadseffektivitet. Skogsindustrierna anser att de presenterade analyserna av vilka effekter på andra behov de olika förslagen kommer att leda till är bristfälliga och i många fall underskattar de verkliga kostnaderna för företag, enskilda och för samhället.
