Det svenska skogsbruket baseras på FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO:s definition av ett hållbart skogsbruk, som innehåller tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Genom lagstiftning och rådgivning syftar den svenska skogspolitiken till att balansera de tre dimensioner av hållbarhet – ekologisk, social och ekonomisk – som Agenda 2030 vilar på. Dagens skogsvårdslag, som trädde i kraft 1994, betonar att det är lika viktigt att skogarna växer bra, som att dess naturvärden bevaras.
Ekologisk hållbarhet
Hållbart skogsbruk säkrar långsiktig tillgång på förnybara resurser, skyddar den biologiska mångfalden och bidrar till att bekämpa den globala uppvärmningen.
Svensk skogsindustris löfte till nästa generation är att lämna över livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald än idag. Genom det arbete som sker i skogen varje dag skapas förutsättningar för detta.
Social hållbarhet
Skogsnäringen har ett socialt ansvar både som arbetsgivare och som samhällsaktör. Tack vare skogsnäringen kan människor bo och leva i hela landet och näringen är på många platser ett viktigt nav i lokalsamhället. Andra perspektiv av social hållbarhet rör till exempel näringens insatser för att göra skogen till en viktig och tillgänglig plats för rekreation och friluftsliv.
Ekonomisk hållbarhet
Skogen ska brukas på ett ansvarsfullt och lönsamt sätt, som hela tiden skapar konkurrenskraft och ökat värde för kommande generationer. Med visionen "Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi" vill näringen verka för en hållbar ekonomisk tillväxt baserad på förnybara biobaserade material.
