Trakthyggesbruk

Fas 1 Ett nytt liv

Plantering

Plantering är ett tryggt och säkert sätt att anlägga ny skog på som ger markägaren möjlighet att välja trädslag. Det är också viktigt att välja trädslag efter markens förutsättningar. Gran trivs på fuktigare mark än tall, så därför planteras gran i svackor medan tall planteras på höjder.

En fördel med plantering är att man kan använda förädlat plantmaterial med bra egenskaper. I spåren av klimatförändringar är motståndskraft mot torka ett exempel på värdefulla genetiska egenskaper som man gärna gynnar i växtförädling. Dagens förädlade plantor växer 10 – 20 procent snabbare än oförädlade plantor, och på så sätt ökas både skogens tillväxt och dess bidrag till klimatnytta.

Frösådd

Förutom plantering, sker förstås också naturlig frösådd från träd som har lämnats kvar på hygget och som fröar av sig under flera år. Efterhand kan fröträden avvecklas för att ge plats åt de unga träden. Några stora träd, så kallade evighetsträd, sparas ofta. Även träd som lämnas kvar i kanten runt ett hygge och omgivande skog – så kallad skärmställning – bidrar till frösådd.

Med fröträd hålls grästillväxten tillbaka på ett naturligt sätt och effekten blir många plantor på samma ställe. Det betyder att hjortars, rådjurs och älgars betning kan spridas på fler unga träd.

Den naturliga frösådden kan också kompletteras med förädlade fröer som sås ut för hand eller av en markberedningsmaskin.

Fas 2 Så växer skogarna bättre – Röjning och gallring

På samma sätt som trädgårdsodlaren gallrar i sitt grönsaksland efter sådd, röjer och gallrar skogsägaren sin skog för att skapa bra förutsättningar för utvalda träd.

Röjning

Unga träd behöver utrymme för att utvecklas till stora och värdefulla träd. Eftersom skogen i den här fasen består av både planterade och spontant frösådda träd, är det ofta möjligt att forma den framtida skogen med den blandning av trädslag som passar bäst på den aktuella platsen. Det skapar variation och mångfald. Kvar blir kvalitetsmässigt bra träd, jämnt fördelat över ett område.

Vid röjning är träden för klena för att kunna användas i industrin. De fällda träden lämnas kvar och bryts så småningom ned, och blir till näring för andra växter och träd.

Gallring

För att skapa fortsatt goda förutsättningar för träden att växa, glesas skogen ut en eller flera gånger. Precis som vid röjning är målet att spara kvalitetsmässigt bra träd som kan växa till sig och bli värdefullt timmer.

Vid den första gallringen brukar skogen vara mellan 30 – 40 år gammal. Ofta gör man ytterligare en gallring innan träden är mogna för avverkning. Hur gamla träden är vid gallring, och hur många gånger man gallrar, skiljer mellan södra och norra Sverige.

Fas 3 Skördetid – Avverkning

När träden har växt klart är det dags för avverkning. Skogsvårdslagen anger lägsta tillåtna ålder för detta och här varierar det mellan trädslag och var i landet träden växer. Barrträd får avverkas vid 45 – 100 år, bok vid cirka 80 år och ek vid 90 år. I regel avverkas träden vid betydligt högre ålder än vad lagen kräver. Medelåldern vid sista avverkning är ungefär 100 år.

Innan avverkning görs inventering av natur- och kulturvärden. Modern teknik med satellitfoto, drönare och bildanalys med AI samt digital kartinformation, till exempel heltäckande höjdmodeller av trädskikt och mark, underlättar numera arbetet.

Vid all avverkning fälls träden, kapas till stockar och sorteras. Beroende på trädslag, kvalitet och dimension används virket till olika ändamål.

Alla träd skördas inte vid en avverkning. Genom att lämna kvar en dunge, en kantzon mot vatten, spara gamla och döda träd eller röja fram en igenvuxen torpargrund skapas förutsättningar för biologisk mångfald och kulturvärden skyddas.

Efter avverkning är det dags att bereda marken för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en ny generation träd. Sedan är det dags för plantering och frösådd, och en ny cykel tar sin början.