Hur går det svenska skogsbruket egentligen till? På den här sidan får du svar på frågor om allt från trakthygge till lagkrav och ansvar, och en överblick över hur skogsbruket bedrivs idag.
Svenskt skogbruk, trakthyggen och hyggesfria metoder
-
Ett hållbart skogsbruk innebär att den svenska skogen ska brukas på ett sätt som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Det svenska skogsbruket baseras på FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO:s definition av ett hållbart skogsbruk: “ett dynamiskt och föränderligt koncept som syftar till att bibehålla och förbättra de ekonomiska, sociala och miljömässiga värdena hos alla typer av skogar, till förmån för nuvarande och framtida generationer. När skogar och träd förvaltas på ett hållbart sätt bidrar de till människor och planeten genom att stärka försörjningsmöjligheterna, tillhandahålla ren luft och vatten, bevara den biologiska mångfalden och bidra till att bekämpa klimatförändringarna.”
Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030.
Läs mer om de tre hållbarhetsdimensionerna – ekologisk, ekonomisk och social – som svenskt skogsbruk baseras på.
-
Det finns flera lagar som reglera svenskt skogsbruk. Den viktigaste lagen är skogsvårdslagen. Den trädde i kraft på 1990-talet och bygger på två jämställda mål – produktion och miljö. Läs mer om skogsvårdslagen här. Andra exempel på lagar som styr skogsbruket är exempelvis artskyddsförordningen och miljöbalken. Det kan också behövas tillstånd från länsstyrelsen, exempelvis om en åtgärd planeras som kan påverka en fornlämningsskyddad miljö. Lagar som jordabalken och terrängkörningslagen är andra exempel på lagar som berör den som äger skog.
-
40,7 miljoner hektar – så stor är den svenska landytan. 70 procent av den utgörs idag av skogsmark, varav omkring 75 procent brukas långsiktigt. Skog är därmed en av Sveriges viktigaste förnybara råvaror. Det tar mellan 60-120 år innan ett träd har vuxit sig stort och kan skördas. Vid avverkning lämnas i genomsnitt 11 procent av arealen kvar som så kallad generell hänsyn.
25 procent av svensk skogsmark är av olika skäl undantagen från skogsbruk. Det kan till exempel vara av miljöhänsyn eller för att marken är improduktiv. 9 procent av svensk skogsmark är formellt skyddad i exempelvis naturreservat.
-
Trakthyggesbruk är den vanligaste brukningsmetoden i Sverige.
Dagens trakthyggesbruk är mångfacetterat, lätt att anpassa efter olika förutsättningar och rymmer många olika varianter. Med trakthyggesmetoden kan skogsägaren fritt välja vilka olika typer av åtgärder som fungerar för den aktuella platsen. Inom trakthyggesbruket är föryngring en central del, och målet att det ska finnas virke att avverka även i framtiden. De ljusa, öppna hyggena skapar bra förutsättningar för unga plantor.
-
Trakthyggesbruket är en upprepande process, där faserna går i en cykel. Skogen föryngras, sköts och till slut skördas innan en ny generation träd etableras. Först skapas en ny skog genom plantering eller frösådd. Därefter följer röjning och gallring som ger träden utrymme att växa. När skogen nått rätt mognad avverkas dem, och marken förbereds på nytt – vilket startar nästa omloppstid.
Här berättar vi mer om hur varje fas i traktshyggesbruket fungerar.
-
Trakthyggesbruk introducerades under 1800-talets första hälft i Sverige, men fick sitt stora genombrott på 1950-talet. Metoden är under ständig utveckling och förfining.
I och med omläggningen av skogspolitiken i början av 1990-talet har fokus hamnat mer på miljö och biologisk mångfald. Dagens trakthyggesskogsbruk kombinerar därför ekonomiskt rationell virkesproduktion med bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och andra naturvärden. Till exempel är dagens hyggen mindre än de var på 50-talet. Regler för hur man ska ta hänsyn till miljö och kulturlämningar har också tillkommit.
Intresserad av att läsa mer om hur trakthyggesbruket fungerar? Klicka här.
-
Medelstorleken på de sammanhängande hyggena är 4,5 hektar, och medianstorleken 2,5 hektar.
Medianstorleken för ett hygge i norra Norrland är 4,3 hektar medan i Götaland är medianstorleken på ett hygge 1,9 hektar. Ju längre söderut i landet man kommer, desto mindre är hyggena.
Källa: Skogsstyrelsen
-
Svenska skogar lämpar sig väl för trakthyggesbruk. Många av de svenska trädslagens växtsätt är anpassade till kraftiga störningar i samband med återkommande stormar och bränder. Trakthyggen efterliknar den här typen av störningar och gör också att skogen växer bättre. Det ger mer virke som vi kan använda till förnybara produkter och som är bra för landets ekonomi.
Trakthyggesbruket är en viktig förklaring till att den svenska skogens virkesförråd har mer än fördubblats under de senaste 100 åren. Tanken med metoden är att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar över hela skogslandskapet. Det innebär att man tar bort skog på ett ställe i taget, men att det alltid finns gott om växande skog i olika åldrar om man tittar över större landskapsavsnitt.
En annan positiv följd av trakthyggesbruket, både sett ur miljöperspektiv och för skogsekonomin, är att det möjliggör uttag av GROT (grenar och toppar) för produktion av bioenergi.
-
Det kan se stökigt ut på ett hygge, men det har sina skäl. Höga stubbar är till exempel ett sätt för skogsbruket att öka mängden död ved i skogarna, som bland annat är viktigt för många insekter. Träd lämnas kvar vid kantzoner mot sjöar och vattendrag och för naturvårdshänsyn. Enskilda praktfulla träd och trädgrupper och ibland fröträd som används för föryngring kan också bli kvar. Är du i en certifierad skog är den här synen vanlig – då lämnas minst tio extra träd per hektar på hygget och det finns regler för hur stor yta som får vara kal. Träd eller ved lämnas kvar på marken för att långsamt brytas ner och samtidigt utgöra hem åt insekter, lavar, mossor, tickor och så vidare.
Läs mer om varför exempelvis vissa träd eller död ved lämnas kvar i samband med en avverkning.
Läs mer om hur svensk skogsindustri ser på och arbetar med biologisk mångfald
-
Ja det finns det. Det kallas för hyggesfritt skogsbruk och innebär att större trädlösa ytor undviks. Det finns flera olika varianter, som blädningsbruk, små hyggen – luckor – och överhållen skärm. De två sistnämnda är åtgärder som också används inom trakthyggesbruket.
-
I trakthyggesbruket röjer och gallrar man i skogen när den växer upp, men avverkning sker först när den är 60 – 120 år gammal. Det betyder att man ganska sällan behöver köra med skogsmaskiner i skogen, som kan riskera att skada de träd som ska stå kvar.
I det hyggesfria skogsbruket sker avverkning med intervaller om 20 – 30 år. Det innebär ökad risk för trädröta och andra skador på de träd som står kvar, eftersom maskinerna behöver köra i skogen oftare.
-
I trakthyggesbruket är föryngringen en central fas. Efter avverkning sker markberedning för att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt. Sedan planteras nya plantor, ofta kontrollerade och förädlade för att växa bra. Vissa träd, så kallade fröträd, lämnas kvar för att möjliggöra en naturlig frösådd.
Läs mer om trakthyggesbruk här.
I det hyggesfria skogsbruket, exempelvis blädning, luckor och överhållen skärm, förlitar man sig normalt på självsådd med eller utan markberedning, vilket är en mer osäker föryngringsmetod. Om föryngringen inte säkerställs i det hyggesfria skogsbruket, trots avverkningar, kan det anses vara ett så kallat exploaterande skogsbruk. Människan tar mer från skogen än man ger.
-
När trakthyggesbruk används som metod görs medvetna åtgärder för att skogen ska växa så mycket som möjligt. På ett hygge får exempelvis de unga plantorna mycket ljus, vilket gynnar tillväxten och leder till att skogen kan växa bättre, snabbare och binda in så mycket koldioxid som möjligt.
När hyggesfria metoder används undviks öppna och ljusa ytor. Det leder till att unga plantor får mindre ljus och svårare att etablera sig. Konkurrensen från stora träd i omgivningen gör att de unga träden växer långsamt. Det innebär att de unga träden behöver mer tid på sig för att kunna lagra samma mängd kol som de mer snabbväxande träden i en trakthyggesbrukad skog gör.
Läs mer skogens kolsänka, hur den funkar och hur vi kan öka skogens kolsänka.
-
Det pågår alltid läckage av koldioxid i skogen genom nedbrytning av döda träd, träddelar och andra växter. Efter en avverkning på ett hygge stannar fotosyntesen i princip av eftersom så stor del av träden är borta, samtidigt som nedbrytning av kvarvarande träddelar fortgår. Detta leder till att utflödet av koldioxid under ett antal år blir större än upptaget – på just den berörda ytan. Men kolbalansen i skogen måste ses i ett landskapsperspektiv. Genom att ha en hög tillväxt i hela skogslandskapet och inte avverka mer än det växer, kompenserar den omgivande växande skogen för den kolförlust som uppstår på det enskilda hygget. Inom tio år är kolbalansen i den nya skogen återställd (SLU). Skogen på just den ytan bidrar återigen som kolsänka. Den svenska skogen växer med i genomsnitt 120 miljoner kubikmeter varje år, vilket motsvarar en koldioxidbindning om drygt 140 miljoner ton per år.
-
Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser.
Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan.
