Att oftare välja träbaserade produkter framför fossila alternativ – substitution – är viktigt för att klara klimatmålen.
2024 slogs nya värmerekord, och enligt EU:s klimattjänst Copernicus var det första året med en global medeltemperatur som överskred 1,5 grader över förindustriell nivå. Samtidigt rapporterade SMHI att glaciärerna i Skandinavien smälter snabbare än någonsin. Läget för planeten är oroande. Men det finns också lösningar i klimatkrisen, där skogsnäringen har en viktig roll att spela.
Klimatnytta på två sätt
Att växter, genom fotosyntesen, fångar in och binder koldioxid är kanske inte någon nyhet. Det är när träden växer som de binder in mest kol. När de åldras, avtar tillväxten och så också inbindningen av kol. Själva tillväxten i skogen är alltså central, och världens skogar är viktiga kolsänkor.
Vikten av substitution talas det dock mindre om. Det är ett begrepp som används för att beskriva effekten som uppstår när träbaserade produkter och bränslen ersätter det som är tillverkat av fossila material eller bränslen som olja, kol eller naturgas.
När träbaserat väljs framför fossilt, kan utsläpp av växthusgaser undvikas. Den koldioxid som trädet fångar in fortsätter också att lagras som kol i allt som görs av trä – som brädor, papper och kartong eller bioenergi. Det innebär mindre utsläpp, och är bra för klimatet.
Några vanliga exempel på substitution är när trä ersätter betong och stål, pappersförpackningar ersätter plastförpackningar, biodrivmedel ersätter fossil diesel och när pellets eller träflis ersätter olje- och koleldning.
Månglivade produkter
I debatten används ibland begreppet ”långlivade produkter” för att beskriva saker som kan lagra kol under lång tid. När ett hus, som ju byggs för att stå länge, byggs i trä fortsätter kolet att lagras i virket under alla år. Därför är plankor och brädor exempel på långlivade produkter. När de ersätter fossila material uppstår en substitutionseffekt.
Denna substitutionseffekt och klimatnytta kan även skapas i så kallade ”månglivade produkter”, som exempelvis en pappmugg. Den har sällan lika lång livslängd som virket i ett hus, men träfibern tål att användas om och om igen. En och samma fiber kan användas i en pappmugg, för att återvinnas till en flyttlåda, och sedan ingå som råvara till toalettpapper. Det kol som lagras i fibern, fortsätter att lagras genom hela resan i det cirkulära systemet. En förutsättning för att månglivade produkter ska kunna bidra med stor klimatnytta och substitutionseffekt är att det finns ett fungerande system för återvinning.
Modell för att beräkna klimateffekt
ISO-standarden ISO 13391 ger företag och organisationer som använder skogsråvara ett komplett sätt att bedöma och rapportera hela klimatnyttan hos trä och träbaserade produkter. Standarden omfattar kolinlagring i skog och träprodukter, undvikna utsläpp vid ersättning av fossilbaserade material samt fossila utsläpp som uppstår, till exempel från transporter.
Läs mer om standarden på Svenska Institutet för Standarder (SIS) webbplats här.
