Förpackningar för mat och läkemedel är sällan något man tänker på i vardagen, men de är avgörande för att både livsmedelsförsörjning och sjukvård ska fungera. På kartong- och massabruket på Gruvön i Värmland arbetar Emilia Rinaldo mitt i en verksamhet som är avgörande för Sveriges beredskap.
Vad gör du på jobbet?
– Jag är driftingenjör och fokuserar på att se till att vi levererar pappersmassa med hög kvalitet. Den används sedan i pappers- och kartongmaskiner för att så småningom bli till förpackningar, bland annat för livsmedel och medicin.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Jag tycker verkligen om kombinationen av teknik och problemlösning. Men också att det är ett arbete som gör skillnad på riktigt. Vi tillverkar saker som människor behöver varje dag, även om man kanske inte alltid tänker på det. För att produktionen ska fungera samarbetar jag med många olika personer, och det är just det samspelet som gör jobbet både roligt och meningsfullt.
Hur skulle du beskriva din arbetsplats för någon som aldrig varit på ett massabruk?
– Det är en väldigt stor arbetsplats, nästan som ett litet samhälle. Här finns produktion, energiförsörjning, transporter, underhåll och säkerhetsarbete på samma ställe. Det är en högteknologisk industri där vi förädlar naturens råvara till produkter som används varje dag, både i Sverige och internationellt. Verksamheten pågår dygnet runt och alla delar måste fungera för att vi ska kunna leverera.
Varför är skogsindustrin viktig för vår beredskap?
– För mig är det tydligt att skogsindustrin är en del av Sveriges grundläggande försörjning. Vi tillverkar material som används för att skydda, förpacka och transportera livsmedel, läkemedel och andra samhällsviktiga varor. Utan förpackningar stannar leveranskedjorna, och det påverkar hela samhället. Vi bidrar till att mjölken kommer till mataffären och medicinen till apoteket.
– Men vårt bidrag handlar inte bara om produkterna. På massabruket tar vi tillvara spillvärme från processen där överskottet blir fjärrvärme till bostäder och skolor i närområdet. Det är också en del av beredskapen.
– Jag tycker att det känns tryggt att vi har en stabil och uthållig produktion. Vi kan producera över tid och är igång dygnet runt. Mina kollegor är vana vid att hantera avvikelser och arbetar med robusta processer. Dessutom är Sverige ett skogsland och vår industri använder en förnybar råvara som växer här. Den lokala kompetensen gör oss också mindre sårbara än många andra branscher.
Vad ger dig framtidstro?
– Att det vi gör faktiskt behövs. Behovet av hållbara och förnybara material ökar, och samtidigt behövs stabil energiförsörjning. Jag jobbar på en plats där vi hela tiden utvecklar hur vi arbetar. Vi förädlar en viktig råvara och sätter säkerheten främst. Det känns tryggt att veta att vi kan leverera, även i tider av oro.