
Du jobbar som virkesköpare – vad innebär det egentligen?
– Jag jobbar med skogsägare som vill ha hjälp att sköta sin skog – till exempel gallra, röja eller plantera. Ibland kontaktar de mig, ibland ringer jag upp när jag ser något som behöver åtgärdas. Sen räknar jag på ett förslag, och om vi är överens ser jag till att det blir gjort. Det kan vara allt från markberedning och plantering till avverkning och grus på skogsvägen.
– Jobbet är brett och flexibelt. Jag planerar själv hur mina dagar ser ut, och ofta är jag ute och träffar skogsägare i fält. Sen följer jag upp med dokumentation på kontoret. Jag använder bland annat appen Fieldmaps för att anteckna exakt var jag varit, och olika verktyg för att mäta trädhöjd, diameter och grundyta. Ibland går jag ensam en hel dag i skogen, andra gånger samarbetar jag med kollegor inom skogsvård eller träffar maskinlag. Det är en bra balans mellan eget ansvar och teamarbete.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Friheten! Jag gillar att kunna styra mina dagar själv, så länge jag når mina mål. Det är också otroligt givande när man bygger upp ett förtroende med skogsägare och får hjälpa dem med något så konkret som deras skog. När man ser resultatet – ett snyggt gallringsarbete eller en lyckad plantering – och skogsägaren är nöjd, då känns det riktigt bra.
Hur såg din väg hit ut?
– Jag växte upp i Borlänge och trivdes alltid ute i skogen – det var mitt må bra-ställe. Men vägen hit var inte spikrak. Jag gick ett gymnasieprogram med räddningsprofil, pluggade systemvetenskap i 1,5 år, reste en del och jobbade. Sen hittade jag distansutbildningen till skogskandidat på Linnéuniversitetet, och det kändes helt rätt. Jag kunde bo kvar i Borlänge men ändå plugga till något som kändes meningsfullt. Under utbildningen sommarjobbade jag som köpstöd på Stora Enso, där jag fick upp ögonen för jobbet som virkesköpare. När en kollega skulle sluta fick jag chansen att ta över hans område, och det passade perfekt.
Vad var viktigt för dig när du valde arbetsgivare?
– Att det kändes tryggt och stabilt. Min farfar jobbade på Stora Enso, så jag visste att företaget hade funnits länge. Men det viktigaste var ändå att känna in kulturen. Som ung tjej hade jag lite fördomar om att skogsbranschen skulle vara grabbig, men jag kände mig välkommen direkt.
Hur har du utvecklats sedan du började jobba?
– Enormt mycket. Jag fick mycket stöd i början och gick bredvid en erfaren virkesköpare. Det gav trygghet. Idag vågar jag ta plats, stå för mina beslut och vara tydlig i möten. Jag har också blivit mer självsäker som person. Och det känns kul att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter – jag är till exempel nyfiken på att specialisera mig mer inom hyggesfritt skogsbruk i framtiden.
Vad gör du på fritiden?
– Just nu går jag på crawlkurs och simmar mycket. Jag springer en del och jagar på hösten med vår tax. Att vara ute i skogen på fritiden är också ett sätt att koppla av. Det tog ett tag att hitta balansen mellan jobb och fritid, skogsägare kan ju ringa när som helst, men jag har lärt mig att sätta gränser. Nu lägger jag jobbtelefonen åt sidan när jag är ledig.
Hur ser du på skogsindustrins framtid?
– Ljus! Vi kommer alltid att behöva träråvara, och det forskas hela tiden på nya sätt att använda skogen. Det kommer säkert finnas många nya yrken i framtiden – med drönare, AI och andra tekniska lösningar. Det behövs folk i branschen och det händer mycket spännande.
Har du något tips till studenter som funderar på framtiden?
– Stressa inte, det kommer att lösa sig! För att hitta rätt: våga testa, prata med folk, sök praktik. Det är så du får reda på vad som passar dig. Och njut av studenttiden!