Du jobbar som processingenjör, vad innebär det?
– Som processingenjör jobbar man med att förbättra och optimera produktionen, ofta genom att analysera data och föreslå smartare lösningar. I min roll har jag särskilt fokus på energifrågor, där jag räknar på olika scenarier för att minska energiförbrukningen eller bättre ta vara på restvärme från processen. Ett exempel är att jag jobbar med projekt för att öka fjärrvärmeleveransen eller producera mer egen el, så vi slipper köpa in lika mycket el utifrån.
– Jag jobbar mycket i Excel, hämtar data från vårt processystem och gör beräkningar, men en stor del handlar också om samarbete. Jag pratar ofta med operatörer i fabriken för att förstå hur driften funkar och vilka utmaningar som finns. Vi är fyra processingenjörer som jobbar över hela massabruket och vi samarbetar med ingenjörer på respektive avdelning. Har jag ett projekt på sodapannan, så jobbar jag nära den ingenjören och vi samarbetar också med andra bruk inom Billerud för att lösa gemensamma problem.
Hur såg din väg hit ut?
– Jag växte upp i Arvika och valde att läsa kemiteknik med fysik på Chalmers. Under utbildningen blev jag intresserad av energiteknik och läste därför vidare inom hållbara energisystem. Mitt exjobb handlade om att elektrifiera en energikrävande process i pappersmassabruket. Jag undersökte hur man kunde använda el istället för fossila bränslen för att göra processen mer effektiv och bättre för miljön. När jag tog examen ville jag komma nära produktionen och se hur allt faktiskt fungerar i verkligheten. För mig var det viktigare att jobbet kändes spännande än att stanna på en specifik plats, så jag sökte jobb över hela Sverige – och det ledde mig hit till Gävle.
Vad är största skillnaden mellan det man lär sig i plugget och i jobbet?
– Från utbildningen fick jag en grundförståelse för hur saker fungerar i teorin, vilket är helt avgörande för att förstå det jag gör nu. Sen ser ju såklart alla processer och system olika ut, men det är själva tänket man får med sig. I jobbet är en stor skillnad också att inga värden är riktigt konstanta – allt ändrar sig hela tiden, och det måste man ta hänsyn till när man löser problem. Dessutom är det roligt att samarbeta med kollegor som har olika kompetenser och erfarenheter – man lär sig alltid något nytt och hittar nya lösningar tillsammans.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det bästa är variationen! Jag får både arbeta med långsiktiga projekt som utvecklar bruket och med förbättringar i det dagliga arbetet. Jag uppskattar också samarbetet med kollegor – det är så mycket man kan lära sig när alla har olika perspektiv. Dessutom är det väldigt motiverande att se resultaten av det vi gör, både för miljön och ekonomin. Jag får också ständigt möjlighet att utvecklas: att lära mig nya delar av processen och leda större projekt där jag får jobba med ledarskap – det är riktigt kul!
Och på fritiden – vad hittar du på då?
– Jag spelar basket i Gävles damlag, vilket var ett superbra sätt att träffa nya kompisar när jag flyttade hit – att få ett sammanhang utanför jobbet betyder mycket. Sen gillar jag att åka skidor och paddla kajak när jag kan.
Hur ser du på skogsindustrins framtid?
– Jag tycker det är en spännande bransch, eftersom vi jobbar med en förnybar och hållbar råvara. Det finns verkligen potential för skogsindustrin att ta en ännu större roll i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Att ta vara på alla biprodukter och få ut maximalt värde av bioråvaran blir allt viktigare nu och framåt. Jag hoppas att fler får upp ögonen för branschen och ser hur mycket spännande som händer.
Har du något tips till studenter eller unga som funderar på framtiden?
– Mitt bästa tips är att vara nyfiken och våga testa! Gå på arbetsmarknadsdagar, studiebesök och sök sommarjobb eller exjobb i industrin för att få en inblick i vad som finns. Och var inte rädd för att flytta om du hittar ett jobb som verkar spännande! Det är verkligen värt det när du hittar en arbetsplats där du både kan utvecklas och känna att du bidrar.
