Klimat

Klimatförändringarna är vår tids största globala utmaning. För att möta detta har FN:s klimatkonvention fastställt två mål – att minska utsläppen av växthusgaser samt att öka upptag och lagring av kol i naturliga ekosystem. Den svenska skogsnäringen har en unik kraft som bidrar till båda dessa mål.

FN:s klimatkonvention har fastställt två huvudsakliga mål – att minska utsläppen av växthusgaser samt att öka upptag och lagring av kol i naturliga ekosystem.

Skogsnäringen bidrar till FN:s klimatmål genom att ta fram fossilfria produkter och genom att bruka skogen.

Växande träd tar upp och binder koldioxid och fungerar som en kolsänka. När träden blir äldre minskar upptaget av koldioxid och när de dör släpps det ut. När vi gör produkter av trädet fortsätter kolet att lagras i dem. Produkterna blir förlängda kolsänkor. När träbaserade produkter och bränslen ersätter det som är tillverkat av fossilbaserade alternativ – olja, kol och naturgas – minskar utsläppen. Det kallas substitutionseffekt.

Hur ser då svensk skogsnärings klimatbidrag ut? Skogsnäringens positiva effekter på klimatet är mycket större än Sveriges alla utsläpp av växthusgaser.

Klimatnyttan består av tre delar: koldioxid som binds i växande skog, kol som lagras i träprodukter samt minskade utsläpp när trä ersätter andra material. För att beräkna skogsnäringens klimatnytta används ISO-standarden ISO 13391. Utsläpp från skogsnäringen egen verksamhet räknas inte som en klimatnytta, utan visar den klimatpåverkan som skogsnäringen ger upphov till och som branschen aktivt arbetar med för att minska.

Hur ser det ut i siffror då? Enligt beräkningar från 2024 band den växande skogen 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO₂e). Träprodukter lagrade ytterligare 6 miljoner ton CO₂e. Samtidigt bidrog användningen av trä till att minska utsläpp från andra material med 63 miljoner ton CO₂e. Skogsnäringens egna utsläpp beräknades till -4 miljoner ton CO₂e.