“ETS motverkar trettio års arbete för fossilfrihet”

I en debattartikel i Dagens industri lyfte Skogsindustrierna nyligen konsekvenserna av den nya regeländringen.

Regeländring slår mot redan fossilfri industri

För klimateffektiva anläggningar har försäljning av utsläppsrätter de inte behöver blivit en viktig intäkt som finansierat ytterligare klimatinvesteringar. Men från och med 2026 ska anläggningar vars utsläpp till mer än 95 procent är biogena uteslutas ur handelssystemet. För svensk massa- och pappersindustri, som redan är omkring 96 procent fossilfri, innebär det att mer än hälften av bruken, som står för runt 75 procent av produktionen, förlorar sin fria tilldelning av utsläppsrätter.

– Den här regeländringen motverkar trettio års arbete för fossilfrihet. I praktiken straffas de som gått längst fram i omställningen, vilket blir en tydlig ekonomisk smäll och går på tvärs med syftet med EU:s klimatpolitik. Regeländringen gör att specifikt Sverige riskerar att tappa både investeringar och jobb till andra länder, säger Johan Tavast, energiansvarig på Billerud.

Miljardkostnader och försämrad konkurrenskraft

Enligt Skogsindustriernas beräkningar motsvarar bortfallet av fri tilldelning ett värde på cirka 1,5 miljarder kronor per år. Samtidigt får konkurrenter i andra EU-länder med större fossila utsläpp behålla sin fria tilldelning av utsläppsrätter. När de svenska bruken lämnar EU ETS omfattas de dessutom fullt ut av svensk koldioxidskatt på de utsläpp som återstår, vilket kan kosta branschen upp till ytterligare 230 miljoner kronor årligen.

– Vi har investerat i att fasa ut nästan alla fossila bränslen och ligger på cirka 98 procent biogent i vår europeiska produktion. Men nu riskerar vi att i stället betala koldioxidskatt och ETS2. För oss innebär det en helt annan kostnadsnivå – utan att våra utsläpp ökar eller minskar. Det blir bara mer kostnader för en hög fossilfri drift, säger Johan Tavast.

Den negativa effekten förstärks av att det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta verksamheter utanför dagens ETS, ser ut att skjutas upp till 2028. Fram till dess står de uteslutna bruken helt utanför handeln, utan intäkter från överskottsrätter men med högre nationella kostnader.

Risk för uteblivna investeringar och jobb i Sverige

Även Domsjö Fabriker, ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik, väntas uteslutas ur ETS till följd av den nya regeln.

– ETS har skapat förutsättningar för att röra oss mot fossilfrihet – en tydlig vinst för både miljön och ekonomin. Nu försvinner det ekonomiska incitamentet och det blir svårare att fortsätta resan mot 100 procent fossilfrihet, säger Björn Vedin, vd på Domsjö Fabriker.

Domsjö har under många år effektiviserat sina processer, investerat i värmeåtervinning och ny teknik samt ersatt fossila bränslen, bland annat genom att använda biogas i torkningen av lignin.

– Läget på marknaden är redan tufft, med snåriga marknader och minskad tillgång på råvara. När regelverket samtidigt förändras riskerar det att bromsa nya investeringar. I nästa led påverkas inte bara vårt bioraffinaderi utan hela Örnsköldsvik, säger Björn Vedin och fortsätter:

– Skogs- och träindustrin är en grund som varit med och byggt upp Sverige. Politiken måste vara långsiktig. Frågan är om den här industrin ska finnas kvar här, eller inte.

Branschen efterlyser långsiktiga spelregler

Skogsindustrierna understryker att EU ETS är ett centralt styrmedel för att nå unionens klimatmål och att branschen står bakom ett starkt och förutsägbart system. Kritiken gäller utformningen av 95-procentsregeln och bristen på nationella åtgärder som kan väga upp när de mest klimateffektiva anläggningarna tappar sin fria tilldelning.

– Det ska löna sig att gå före. Regeringen kan fortfarande korrigera snedvridningen och se till att svensk basindustri även framöver är en motor i både klimatomställningen och svensk ekonomi, säger Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna.

I debattartikeln föreslår Skogsindustrierna tre åtgärder från regeringen:

• tillfälligt halverad koldioxidskatt 2026–2027 för de bruk som utesluts ur ETS
• ETS2 som huvudsakligt styrmedel, utan dubbla nationella pålagor från 2028
• kompensation för indirekta kostnader motsvarande cirka 10 öre per kilowattimme för berörda anläggningar.