Skogsindustrierna välkomnar EU-kommissionens förtydligande av avskogningsförordning (EUDR). Att ansvaret för tillbörlig aktsamhet ska ligga hos den första aktören i värdekedjan är ett steg i rätt riktning som svarar mot skogsnäringens oro, och bidrar till att minska onödig duplicering av krav.
– Det är bra att nedströms aktörer inte belastas med upprepade krav på tillbörlig aktsamhet. Det är avgörande för att reglerna ska gå att följa i praktiken, särskilt i komplexa värdekedjor, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Kommissionens förslag lever dock inte upp till förväntningarna på den regelförenkling och rättsliga tydlighet som industrin hade hoppats på. Kravet på att referensnummer ska följa produkter genom hela värdekedjan skapar stora administrativa bördor utan att ge bättre spårbarhet.
– Vi ifrågasätter om detta skapar någon relevant spårbarhet, och varför nedströms aktörer fortfarande har omfattande ansvar. De riskerar hårda sanktioner utan rimliga förutsättningar att hantera dem. Systemet blir tungrott och riskerar att bli ogenomförbart för tusentals företag i Europa, säger Viveka Beckeman.
De föreslagna förändringarna innebär också betydande skiften i hur systemet förväntas fungera samt väcker nya frågetecken, samtidigt som tidsplanen för genomförandet är mycket snäv. Tusentals företag i Europa förväntas anpassa sig till ett komplext och föränderligt regelverk med i praktiken ingen övergångsperiod.
– Det är inte realistiskt att omförhandla ett så komplext regelverk med så kort varsel och samtidigt förvänta sig omedelbar efterlevnad. Vi uppmanar kommissionen att ge mer tid för anpassning och att låta förslaget debatteras ordentligt i parlamentet och bland medlemsstaterna, säger Viveka Beckeman.
Detta förslag belyser ett oroande glapp mellan kommissionens uttalade ambitioner om konkurrenskraft och regelförenkling och dess agerande. Om kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet menar allvar med att stödja europeisk industri samtidigt som man bekämpar avskogning, måste de skyndsamt se över tidsplanen och inleda en grundlig översyn av lagstiftningen. Detta är nödvändigt för att säkerställa att genomförandet av EUDR blir både praktiskt och rättsligt hållbart.
