I dagarna möts bland andra EU-beslutsfattare och företrädare från branschen på inbjudan av Sverige och Finlands regeringar för att prata om skog och bioekonomi. Här om dagen kom även ett välkommet och gemensamt brev från Sveriges och Finlands statsministrar, Ulf Kristersson och Petteri Orpo om EU:s framtida klimatpolitik.
Brevet är riktat till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med budskap om vikten av att EU erkänner klimatnyttan av att förnybara produkter från skogen ersätter fossila alternativ, samt att klimatpolitiken måste bygga på realistiska förväntningar kring LULUCF-förordningen – som i dag präglas av stor osäkerhet.
– Det är välkommet att statsministrarna för EU:s två skogsrikaste länder så tydligt understryker behovet av att tydliggöra klimatnyttan som uppstår som en följd av att träbaserade produkter och bränslen ersätter fossila produkter och bränslen. EU behöver främja skogsnäringens bidrag i klimatomställningen, inte förhindra den, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
I brevet lyfter statsministrarna särskilt hur LULUCF-förordningen, som sätter mål för koldioxidupptag i markanvändningssektorn, idag är utformad på ett sätt som inte tar hänsyn till naturliga faktorer som påverkar skogarnas tillväxt. Tillväxten i de svenska och finska skogarna har minskat under de senaste åren, till följd av förändringar i skogens åldersstruktur, effekterna av klimatförändringarna, perioder av torka och angrepp av skadedjur. Sverige och Finland, som har EU:s största åtaganden inom förordningen, kommer på grund av detta sannolikt inte att kunna nå målen. Flera andra EU-länder har liknande utmaningar.
– Statsministrarna belyser det som vi från branschen har påtalat under lång tid. Möjligheten för medlemsstaterna och EU som helhet att nå LULUCF-målen avgörs av yttre faktorer som inte går att kontrollera. Nuvarande utformning skapar dessutom incitament för ett system där de svenska och finska skogarna förväntas kompensera för fortsatta utsläpp i andra sektorer, säger Viveka Beckeman och fortsätter:
– Vi behöver bryta vårt beroende av det fossila. LULUCF-förordningen bör anpassas så att den inte hindrar bioekonomins potential för substitution, långsiktig tillgång på förnybar råvara eller bibehållen kolsänka över tid. Eventuella mål eller ambitioner i framtida lagstiftning bör endast vara indikativa.
Statsministrarnas brev kommer i en tid då EU:s medlemsstater förhandlar om hur EU:s klimatmål till 2040 ska utformas. Skogsindustrierna har nyligen lämnat in ett remissvar till regeringens hantering av EU-kommissionens föreslagna klimatmål, som bland annat lyfter:
- Vikten av en ambitiös, effektiv och balanserad klimatpolitik där hela skogsnäringens klimatnytta tas tillvara.
- Att målen bör realiseras genom styrmedel som utsläppshandel på unionsnivå i stället för nationella mål, och att värnande om industrins konkurrenskraft, bidrag till européers välfärd, samt förstärkning av europeisk säkerhet integreras i genomförandet.
Utfasning av fossilbaserade material och energi till biobaserade (substitution) måste vara ett mål i EU:s klimatpolitik. Det driver tillväxt och innovation. För det krävs politiska styrmedel, till exempel i byggsektorn och för utvalda produktgrupper. Det behövs specifika substitutionsmål för olika branscher och produkter. - EU och medlemsstaterna bör mäta och redovisa substitutionseffekten för att följa utfasningen av fossila råvaror och produkter.
- LULUCF-mål måste vara realistiska och indikativa och balanseras mot behovet av råvara för substitution av det fossila.
