Regeringens budget innehåller nödvändiga tillfälliga satsningar för att mildra effekten av kostnadsökningar för industrin. I budgeten avsätts även medel för en ny och viktig myndighetsreform. Men det saknas tillräckliga tillväxtsatsningar.
Inrättandet av en ny miljöprövningsmyndighet är särskilt välkommet och något som Skogsindustrierna har efterfrågat.
– Budgetbeskedet att Sverige får en ny miljöprövningsmyndighet är ett positivt steg framåt. En ny myndighetsstruktur är en del av ett effektivare regelverk som ligger mer i linje med EU-rätten än dagens, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna
– Sverige behöver en starkare ekonomisk tillväxt och ökad tillväxt i de svenska skogarna kan bidra till det. Företagen behöver känna tillförsikt i tillgången på råvara för att våga investera. Regeringen kan agera för detta genom skogspolitiken, fortsätter Viveka Beckeman.
Tillfälliga satsningar för starkare konkurrenskraft i transportsektorn
Bland annat föreslås att miljökompensationen för godstransporter förlängs och förstärks med ytterligare 335 miljoner kronor. Banavgifterna för de tyngsta godstransporterna har ökat med hela 600 procent på 15 år, varav 55 procent vid det senaste årsskiftet. Det har gjort det mindre lönsamt att frakta tungt gods långa sträckor på järnväg.
– De höjda banavgifterna för godstransporter på järnväg har slagit mot svensk industri. Det är välkommet att regeringen nu tillfälligt minskar den bördan. Men satsningen ger bara delvis lindring. Trafikverket behöver omgående se över modellen för hur banavgifter sätts. Det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och för att hålla i omställningen i transportsektorn, säger Viveka Beckeman.
Sjöfarten – avgörande för svensk export
Regeringen höjer anslaget till Sjöfartsverket med 182,5 miljoner kronor per år. Det är ett viktigt steg för att undvika besparingar, Det är en bit på vägen till de 250 miljoner kronor som Sjöfartsverket begärde i ökade anslag. Men för att undvika att notan hamnar på industrin i form av ökade avgifter kommer ytterligare medel krävas framöver.
Investeringar för stärkt isbrytarkapacitet blir en viktig del i den kommande nationella infrastrukturplanen. I höstbudgeten avsätter regeringen även medel för inrättandet av en ny miljöprövningsmyndighet, något Skogsindustrierna efterfrågat.
Företag som investerat i energiomställning straffas
Från och med 2026 kommer anläggningar som ligger i framkant av energiomställningen och har mer än 95% biogena utsläpp att uteslutas ur systemet för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). För svensk pappers- och massaindustrin innebär det att 25 av 45 pappers- och massabruk utesluts ut EU-ETS. Från och med 2027 omfattas de av det nya systemet ETS2.
Under 2026 kommer dessa bruk både att gå miste om fri tilldelning av utsläppsrätter samtidigt som de får betala svensk koldioxidskatt i stället för att visa upp utsläppsrätter. Skogsindustrierna har påtalat behovet av en tillfälligt sänkt koldioxidskatt under 2026 för att kompensera för de omfattande kostnader som övergångsperioden innebär.
– Det är orimligt att industrier som gått före i den gröna omställningen nu straffas ekonomiskt. Skogsindustrierna uppmanar regeringen att återkomma med förslag som kan stötta företagen som drabbas när utsläppshandelssystemet görs om, säger Viveka Beckeman.
