Skogsutredningen ”En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs” presenterade idag sitt slutbetänkande. Skogsindustrierna ser positivt på betänkandet som innehåller flera viktiga förslag för att framtidssäkra tillväxten och konkurrenskraften för svenskt skogsbruk. Det är viktigt att detta nu leder till att regeringen går fram med en sammanhållen och utvecklad skogspolitik.
– Att öka tillväxten i de svenska skogarna är en av de viktigaste skogspolitiska utmaningarna och betänkandet föreslår viktiga verktyg för att göra det. Utredningen stärker dessutom förutsättningarna för en fortsatt konkurrenskraftig skogsnäring som levererar stora värden för ekonomi, sysselsättning och klimat även i framtiden, säger Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna.
Slutbetänkandet har bland annat fokuserat på att föreslå samhällsekonomiskt effektiva åtgärder för att stärka incitamenten för ett hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk, främja näringsfrihet och investeringsvilja i skogsnäringen samt utrett hur Sverige bör förhålla sig till EU-lagstiftning som påverkar skogen.
Genom fossilfria produkter, växande skogar och arbetstillfällen spridda över landet som ger skatteintäkter och levande samhällen bidrar skogsindustrin med unik kraft för både klimat och ekonomi. Under de senaste 30 åren har skogsindustrin investerat cirka 350 miljarder.
– Skogsindustrin har i snitt investerat över 11 miljarder årligen i modernisering av anläggningar, förbättrad produktionskapacitet och ökad konkurrenskraft. Utöver det har skogsbruket gjort ytterligare stora investeringar i skoglig tillväxt och ökad hänsyn gjorts. Det är därför bra att det kommer förslag som bidrar till en fortsatt investeringsvilja och bättre förutsättningar för en livskraftig skogsnäring även i framtiden, säger Viveka Beckeman.
Behov av förenkling och förutsägbarhet
Betänkandet innehåller även en utvärdering av skogspolitiken sedan reformen 1993. Den syftade till att ge ökad frihet för skogsbruket, ett tydligt ansvar för både produktion och miljö samtidigt som lagstiftningen skulle hållas på en miniminivå med undvikande av detaljreglering. Sedan reformen har dock en mycket omfattande mängd nationell och EU-lagstiftning, regleringar samt myndighetspraxis tillkommit som till betydande del har haft syftet att stärka miljöarbetet. Detta har dock lett till en påtaglig detaljreglering för skogsbruket, och försvårat för skogsägarna att vidta åtgärder för ökad tillväxt och produktion.
– Den svenska skogspolitiska modellen har tjänat Sverige väl ur flera perspektiv. Det har genererat stora värden för ekonomi, välfärd, tillväxt och klimat. Förslagen i betänkandet ger välkomna förenklingar, flexibilitet och ökad förutsägbarhet, säger Viveka Beckeman.
Den svenska skogen är idag mer virkesrik, mer varierad i trädslagsfördelningen och innehåller mer gammal skog både sett till areal, volym och antalet gamla träd. Mängden död ved har ökat, vilket är en viktig parameter för biologisk mångfald. Drygt en fjärdedel av skogsmarken är undantagen från brukande, vilket innebär att arealen för virkesproduktion har minskat.
– Det är viktigt att den skogspolitiska modellen om balans mellan miljö och produktion ska bestå, säger Viveka Beckeman.
Viktigt med en sammanhållen och utvecklad skogspolitik
Skogsindustrierna understryker vikten av att resultatet av utredningen nu blir till en sammanhållen och utvecklad skogspolitik tillsammans med utfallet av andra pågående processer. Det gäller till exempel den nyligen presenterade Artskyddsutredningen och Miljömålsberedningens olika uppdrag.
– Det är viktigt att förslagen nu bereds med andra aktuella lagstiftningsprocesser för att skapa en helhet som går ihop, säger Viveka Beckeman.
