Regeringen presenterade idag vårändringsbudgeten för 2025. Skogsindustrierna ser positivt på ökade anslag för att beta av den stora underhållsskulden i vägnätet. Samtidigt saknas andra nödvändiga och brådskande satsningar på transportområdet, bland annat för att säkra isbrytarkapaciteten och för att möta de kraftiga transportkostnadsökningarna som slagit hårt mot industri och företag.
– Det är välkommet att regeringen visar att den menar allvar med att beta av den akuta underhållsskulden i det svenska transportsystemet. Satsningarna på vägunderhåll är välkomna och nödvändiga, säger Viveka Beckeman, VD på Skogsindustrierna.
Skogsindustrierna saknar däremot motsvarande underhållssatsningar på den mycket eftersatta järnvägen. Det är positivt att regeringen avser att de kommer att återkomma om hur Sjöfartsverkets centrala samhällsservice långsiktigt kan finansieras. Det är inte minst nödvändigt för att säkra upp den för svensk export och konkurrenskraft så centrala isbrytningsförmågan. Sjöfartsverkets nyligen aviserade besparingsprogram riskerar annars att innebära att en isbrytare i Atle-klass tas ur drift från och med kommande vinter. Sjöfartsverket föreslår stora höjningar av farledsavgifterna för att finansiera delar av underskottet, kostnader som kommer att läggas direkt på svensk industri. Av all frakt till och från Sverige sker 90 procent med båt och Sjöfartsverket är avgörande för att möjliggöra detta. Det är välkommet att regeringen ser allvaret i situationen.
– Vi välkomnar att regeringen uppmärksammar behovet att se över Sjöfartsverkets finansiering. Sjöfarten är fundamental för det svenska godstransportsystemet, och en stark isbrytarförmåga är avgörande för att säkra svensk export och import året runt. Vinterväghållningen till sjöss bör därför likställas med vinterväghållning på land, och att drift och underhåll därmed anslagsfinansieras av staten. Vi efterfrågar även nödvändiga investeringar inom nationell plan för att utveckla isbrytarflottan.
– Sjöfartsverkets verksamhet har under lång tid och av flera regeringar varit underfinansierad. Att höja farledsavgifterna för att finansiera kritisk infrastruktur är fel väg att gå då kostnaderna läggs direkt på svensk industri, vilket urholkar svensk konkurrenskraft och begränsar tillväxten. Regeringen bör skjuta till permanenta, indexerade anslag för att säkerställa Sjöfartsverkets verksamhet långsiktigt.
Satsningar behövs för att möta ökade myndighetsavgifter för godstransporter
Även för godstransporter via järnväg har industrin mött stora kostnadsökningar genom höjda myndighetsavgifter. Inför årsskiftet höjdes banavgifterna för tunga godstransporter på järnväg med 55 procent. Därmed står svenska industrier inför en omfattande kostnadsökning. Godstransporterna via järnväg är avgörande för att kunna transportera stora volymer gods på ett effektivt och klimatsmart sätt, särskilt för industrier i norra Sverige.
– Kostnadsökningen läggs direkt på företag vars marginaler i många fall redan är ansträngda samtidigt som de konkurrerar på en internationell marknad. Det slår inte bara mot industrins konkurrenskraft och arbetstillfällen, utan riskerar även att innebära kostnadsökningar för samhället och konsumenter.
Höjning av ROT-avdraget välkommet för en pressad bransch
Skogsindustrierna välkomnar regeringens beslut om att tillfälligt höja ROT-avdraget från 30 till 50 procent. Beslutet kommer i en tid då branschen är pressad och den svenska byggmarknaden är oerhört svag.
– Vi har haft den lägsta efterfrågan på trävaror i Sverige sen 90-talskrisen. Den svenska marknaden blir än mer viktig när vi ser en osäker omvärld och skakiga globala marknader. I ljuset av detta är höjningen välkommen och bidrar till att upprätthålla en nödvändig aktivitetsnivå i en hårt pressad bransch. Att bygga om, till och på ger uppdrag till hela värdekedjan.
