Utredningen om hur svensk rätt ska anpassas till EU:s avskogningsförordning presenterade den 14 februari sitt slutbetänkande. Skogsindustrierna understryker vikten av att förordningen tillämpas proportionerligt med hänsyn till att Sverige är ett land där det finns mycket låg risk för avskogning.
– Utredningen har övergripande haft goda intentioner och försökt att säkerställa en rimlig implementering. Trots det ser vi tyvärr stora risker med de förslag som läggs och konsekvenserna för företag inom skogsnäringen, säger Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor i EU och internationellt på Skogsindustrierna, som även varit med i utredningens expertgrupp.
Utredningen går längre än avskogningsförordningens krav genom att föreslå att den som bryter mot förordningens krav ska kunna få fängelsestraff, med hänvisning till kraven i det nyligen uppdaterade miljöbrottsdirektivet. Men utredningen går även längre än miljöbrottsdirektivets krav om uppsåt eller grov oaktsamhet.
Överimplementera inte kraven från EU
– Vi uppmanar regeringen att i kommande proposition inte överimplementera EU-kraven. Förordningen i sig har under lång tid kritiserats skarpt från alla berörda branscher i olika delar av världen på grund av dess bristande utformning och många otydligheter. Utredningen konstaterar själva att det föreligger betydande osäkerheter angående tolkningen av flera av de grundläggande bestämmelserna. Då menar vi att det är av största vikt att införa skarpa straffsanktioner med stor försiktighet, säger Emma Berglund och fortsätter:
– Lagstiftningens syfte är att minska avskogning i delar av världen där det är ett verkligt problem, exempelvis i Amazonas. Sverige är ett land som har mycket låg risk för avskogning. Avskogningsförordningen kommer dock påverka ett mycket stort antal svenska företag i flera branscher och eventuella överträdelser kommer sannolikt ske på grund av administrativa misstag, då efterlevnaden kommer kräva stora resurser. Konsekvenserna måste stå i proportion till detta.
Förslag om finansiering sänker konkurrenskraften för svenska produkter
Utredningen lägger också förslag om att finansieringen av myndigheternas kontroller av efterlevnaden ska läggas på företagen, i stället för att finansieras av statsanslag.
– Vi ser med oro på detta förslag, som vi menar riskerar att sänka konkurrenskraften för svenska produkter. Regelverket kommer i sig medföra ökade kostnader och detta förslag lägger ytterligare börda på svenska företag, som då missgynnas konkurrensmässigt både i relation till tredje land och andra EU-länder, säger Emma Berglund.
Parallellt med den svenska implementeringsprocessen pågår fortsatt ett arbete på EU-nivå om att tydliggöra hur lagen, vars ikraftträdande skjutits upp till den 30 december 2025, ska tolkas av företagen.
– Trots att lagstiftningen snart börjar gälla skarpt finns det många obesvarade frågor för hur reglerna ska tolkas. Vi efterfrågar att kommissionen skyndsamt förtydligar sin vägledning om hur lagstiftningen ska tillämpas och hur olika aktörer i värdekedjan ska förhålla sig till den, säger Emma Berglund.
