Efter höstens utfrågningsprocess är den nya EU-kommission på plats. Ursula von der Leyen fortsätter att hålla ett stadigt tag i ordförandeklubban och vid en första anblick kan det mesta se ut att vara ungefär som tidigare – men förändringarna är stora. Hur påverkar det skogsindustrin? Skogsindustriernas nytillträdda Brysselchef Kaisa Soro-Pesonen reder ut frågetecknen.
I slutet av november presenterades den nya EU-kommissionen som går under rubriken ”Investment Commission”. Valresultat, som stärkte högerpartierna, innebär nya prioriteringar. Dessutom har pandemi och Rysslands invasion i Ukraina förändrat Europas inställning till omvärlden. Den förra kommissionens satsning på de gröna frågorna, hållbarhet och klimat har nått implementeringsfas medan kommissionen lägger nytt fokus på ökad konkurrenskraft och tryggad säkerhet. Den nya geopolitiska situationen med ett Ryssland i krig och ett oroligt Mellanöstern, kryddat med ett splittrat USA, innebär för Europas del att lyxen att själv kunna välja vad man helst vill göra och fokusera på, nu saknas.
– Vi måste satsa på det som är nödvändigt för att Europa ska klara av de nya utmaningarna. Vi måste ha bättre global konkurrenskraft och se till att vi bygger vår egen säkerhet, förklarar Kaisa Soro-Pesonen den nya inriktningen.
Vad betyder det för svensk skogsindustri?
– EU kan i den här situationen inte längre detaljreglera inom klimat eller miljöpolitik på samma sätt som man kanske hade tänkt sig under den förra mandatperioden. Målsättningar finns kvar, vi ska fortfarande jobba mot klimatmålen och biologisk mångfald, men verktygen ser annorlunda ut.
Förutom att färre regleringar är att vänta, kan även förenklade regelverk bli en effekt.
– Det kommer nog satsas på bättre kvalitet i EU-lagstiftningen, med bättre förutsättningar för implementering och kortare tillståndsprocesser. Det har ju skogsindustrin efterfrågat länge, säger Kaisa Soro-Pesonen och fortsätter:
– Det finns bättre förutsättningar för industrin att få sin röst hörd. Nu i början på den nya mandatperioden har vi en påverkningslucka som erbjuder oss möjlighet att få gehör för de lösningar som skogen faktiskt kan bidra med.
Vilka är då skogsindustrins utmaningar?
– Många förstår fortfarande inte vilken roll skogen kan spela i klimatarbetet. Man ser den som kolsänka och betonar ofta vikten av att skydda och bevara. Jag hör sällan samtal här i Bryssel om vikten av att bruka skogen på ett sätt som gynnar både klimat och biologisk mångfald.
Efter mer än 20 år i Bryssel, och god kunskap om de vindlande korridorerna i EU-institutionerna, har Kaisa Soro-Pesonen god insikt i det politiska snacket:
– Sverige och Finland har blivit intressanta och centrala medlemsländer på ett sätt som vi själva kanske inte har insett ännu. Det beror främst på Nato-medlemskapet, men samtidigt har Storbritanniens uttåg skapat ett vakuum och stora medlemsländer försvagats på grund av inrikespolitiska orsaker. Vi är vana vid att sitta här uppe i utkanten i norr och tror inte att någon lyssnar på oss men nu finns det utrymme att påverka, om vi bara tar den platsen, säger Kaisa Soro-Pesonen.
Matchar prioriteringar
Sverige och Finland har dock inte bara ett nytt Nato-medlemskap gemensamt. De toppar även listan över Europas mest skogrika länder och skogsindustrin i de båda länderna har många likheter.
– Skogen är en europeisk råvara som används i Europa, som tillverkas i Europa, alla våra produkter och värdekedja och jobb finns i Europa. Det här är en stark tillgång till resiliens för hela Europa, och matchar därmed kommissionens prioriteringar väl, säger Kaisa Soro-Pesonen.
Tre snabba
Vilka är det viktigaste kommande frågorna för skogsindustrin?
The Clean Industrial Deal kommer redan i februari och handlar om att formulera ett ramverk för att främja en industripolitik som snabbar på den gröna omställningen. Circular Economy Act är ett lagförslag som lyfter vikten av cirkularitet, både socialt och ekonomiskt, och sedan är det en uppdaterad bioekonomistrategi på gång. Det blir nog om ett år, och den leds och förbereds av miljökommissionär Jessika Roswall.
Vad betyder det för svensk skogsindustri att den svenska kommissionären, Jessika Roswall, ansvarar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, där även skogsfrågorna ingår?
– Det är en viktig portfölj, men kommissionärerna har enligt grundfördraget uppgiften att bevara hela Europas intressen gentemot medlemsländerna och parlamentet. Jessika Roswalls uppgift är att hitta lösningar som främjar hela unionen och hon representerar inte medlemslandet Sverige.
Hur ska vi öka intresset för svensk skog?
– Vi måste bli ännu bättre på att berätta om klimatnyttan, vårt hållbara skogsbruk som gynnar även biologisk mångfald och vikten av att använda de fossilfria produkterna från skogen. Skogen ska ses som en nyckelresurs som tillför mycket till såväl europeisk konkurrenskraft som resiliens. Det är också viktigt att Sverige på regeringsnivå håller uppe skogsfrågorna i Bryssel och även lyfter vikten av skogen för allmän beredskap.
