En hållbar omställning kräver att myndigheter och politiken ser till hela systemet – från ekosystemtjänster och råvaruflöden till produktnyttor, skriver Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna i en replik i Aktuell Hållbarhet.
Ingenjörer för Miljön lyfter en i sin debattartikel (11/11) en viktig poäng: det behövs tydliga ramvillkor för hållbarhet. Men artikeln gör svepande kopplingar mellan skogsbruk och minskande kolsänkor som riskerar att leda fel och rentav försvåra den omställning vi alla vill se.
Det är värt att understryka att svenska skogars kolsänka fortfarande är betydande och tar upp mer koldioxid än den släpper ut. Att det över tid skett en minskning är naturligtvis inte bra, det behövs en ökad tillväxt i de svenska skogarna framåt. Men det är inte korrekt att peka ut enskilda skogsbruksmetoder som huvudorsak. Naturvårdsverket konstaterar att flera faktorer samverkar till att det minskat – däribland olika former av naturliga störningar. Det går även att se till länder med andra skogsskötselmetoder än i Sverige, där det finns exempel på såväl drastiskt minskade kolsänkor som skogar som blivit kolkällor. Frågan är med andra ord betydligt mer komplex än enskilda skogsbruksmetoder.
Det är därtill en missuppfattning att fiberbaserade förpackningar skulle vara ”kortlivade” och därmed sakna klimatnytta. I själva verket är många av dessa produkter månglivade – de återvinns upprepade gånger och bidrar därmed till att fossilfria material cirkulerar i samhället. Dessutom avser samma produktbegrepp även biobaserade råvaror från sidoströmmar som värmer hushåll, ersätter fossila bränslen och därmed utgör en viktig i byggsten i Sveriges nästintill fossilfria energisystem. Att bortse från detta ger en skev bild av helheten och riskerar att underminera lösningar som faktiskt totalt sett kan minska belastningen på klimat och miljö.
Vi delar uppfattningen att kravställning ska vara naturvetenskapligt förankrad. För skogsbaserade material måste den bygga på en gedigen analys av skogsbrukets konsekvenser och förtjänster. Det gäller inte minst ifråga om skogens biologiska mångfald, där det bör påpekas att det finns en hel del positiva indikationer i form av att exempelvis död ved, gammal skog, lövträd och grova träd ökar i den brukade skogen.
En hållbar omställning kräver att myndigheter och politiken ser till hela systemet – från ekosystemtjänster och råvaruflöden till produktnyttor. Med utgångspunkt i ordentliga analyser.
Fokus måste ligga på helhet, inte på förenklade symbolfrågor. Det är så det går att skapa långsiktiga spelregler, nödvändiga för innovation och utveckling. Avgörande för det är hållbara råvaru- och produktflöden där alla aktörer konkurrerar på rättvisa och jämförbara villkor. Sverige har genom vårt skogsbruk och möjligheterna med förnybara och fossilfria bioråvaror unika förutsättningar att leda denna utveckling.
Klicka här för att läsa repliken på Aktuell Hållbarhets debattsida.
