DEBATT: Sverige behöver politisk handlingskraft för skogen

Foto: Kerstin Jonsson vinterskog i skymning

Svensk skogsnäring befinner sig i ett utmanande läge. Förändrade marknader, ökade kostnader och växande regelverk hotar skogsbruket och riskerar att urholka konkurrenskraften i en av Sveriges viktigaste näringar. Vi efterlyser nu en tydlig riktning för skogspolitiken som skapar förutsägbarhet och stabila spelregler. Det skriver Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna, Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna och Anders Grahn, generalsekreterare, Sveriges Jordägareförbund i Di Debatt.

Svensk skogsnäring är internationellt ledande. Den har byggts upp under generationer, tack vare högkvalitativ råvara, fossilfri energi samt ett långsiktigt, målinriktat arbete hos enskilda skogsägare och företag understödda av en balanserad lagstiftning med en stark äganderätt.

Sverige är i dag en av världens fem största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. Skogsnäringen bidrar med klimatnytta, fossilfria produkter och välfärd, skapar årligen 185 miljarder kronor i exportvärde och sysselsätter 140 000 människor i skogsbruket och industrin, framför allt i Sveriges landsbygder. Skogen är en strategisk resurs för vår försörjningsförmåga, beredskap och ekonomi. 

I en tid av ökad geopolitisk osäkerhet måste Sverige värna sina egna naturtillgångar. Och skogen hör till de mest betydelsefulla. Ändå blir det allt svårare att vara skogsägare. Vardagen präglas av stor osäkerhet kring hur den egna skogen får brukas och när, eller om, ersättning ges vid statliga intrång. Många tvekar därför att genomföra insatser för naturvård och tillväxt av rädsla för att förlora pengar och inflytande över sin mark. Skogsägarna ges heller inte de verktyg som krävs för att bibehålla och öka tillväxten i de svenska skogarna, där ett förändrat klimat är en av förutsättningarna.

Samtidigt utmanas den svenska modellen för ett aktivt och hållbart skogsbruk av ett växande regelverk och nya politiska initiativ på både svensk och europeisk nivå. För den enskilda skogsägaren, liksom för företagen i hela värdekedjan, innebär det osäkerhet, ökade kostnader och ett sämre investeringsklimat långsiktigt.

LRF, Skogsindustrierna och Jordägarna representerar enskilda skogsägare, lantbrukare och skogsbolag som tillsammans äger, brukar och förädlar ungefär två tredjedelar av skogsmarken i Sverige. Vi ser med oro på utvecklingen. Skogsnäringens förmåga att bidra till tillväxt, välfärd och klimatomställning kan inte tas för given. Den är beroende av konkurrenskraftiga förutsättningar, rättssäkerhet och förutsägbarhet.

Regeringen har visat vilja att stärka förutsättningarna för skogsnäringen. Flera statliga utredningar, bland annat skogsutredningen, har redan lagt fram väl underbyggda förslag. Nu behövs en samlad politisk reform - en skogslinje – för att genomföra dem. Enstaka punktinsatser räcker inte. Det krävs helhet, tempo och handlingskraft.

Vi ser tre områden som särskilt prioriterade i en skogspolitisk reform. Här finns exempel på konkreta och färdigutredda förslag som snabbt kan hanteras vidare av regeringen:

  1. Skapa stabila spelregler och rättssäkerhet.
    När staten begränsar rätten att bruka skogen måste det ske baserat på kriterier som är tydliga och proportionerliga samt ger markägaren rätt till ersättning. Annars undergrävs äganderätten och investeringarna upphör.
  2. Förbättra förutsättningarna för ett aktivt skogsbruk.
    Sverige måste börja redovisa all mark som i dag är undantagen från skogsbruk, fastställa tydliga definitioner av skogstyper och harmonisera hur EU-regler implementeras. Då undviker vi felklassningar och byråkrati som i praktiken stryper det svenska skogsbruket. Regeringen bör även justera den nationella fridlysningen så att den blir proportionerlig och rättssäker samt reformera skyddet av fåglar i enlighet med Skogsutredningens slutbetänkande.
  3. Fokusera på tillväxt.
    Det behövs fler verktyg och mer flexibilitet för ökad tillväxt i skogen. Med rådgivning, förbättrat skogsodlingsmaterial och uppdaterade regler för gödsling kan vi öka både avkastning, kolupptag och biologisk mångfald. En starkare skog ger en starkare ekonomi.

Den nyligen presenterade Skogsutredningen har lämnat ett stort antal förslag som bör genomföras. Regeringen har nu chansen att samla de förslag som redan finns och omsätta dem i konkret, framtidsinriktad politik. Om skogsägarna ska våga investera i framtidens skog måste politiken investera i skogsägarna.

Regeringens ambitioner måste skyndsamt omsättas i handling. Annars riskerar vi att förlora kontrollen över en av våra mest strategiska resurser.

Klicka här för att läsa debattartikeln på Dagens Industris debattsida.