Svensk basindustri står inför ett betydande teknikskifte. Elektrifiering, klimatomställning och digitalisering kräver nya kompetenser. Det är viktigt att vi lyckas med det arbetet för att kunna öka tillväxten och stärka konkurrenskraften. Skogsindustriernas FoI-direktör skriver med företrädare för Industriarbetsgivarna, Svemin och Jernkontoret på Altingets debattsida.
Basindustrin står för nära 20 procent av vår export och sysselsätter hundratusentals människor direkt och indirekt. Det är basindustrin som driver några av världens mest ambitiösa satsningar på fossilfri produktion. Men dessa satsningar står och faller med vår förmåga att stärka kompetensförsörjningen.
Kompetensförsörjning har under en längre tid varit en stor utmaning för samtliga av basindustrins branscher. Det handlar både om ny- och ersättningsrekryteringar inom i stort sett samtliga yrkesroller.
Vi som företräder basindustrins arbetsgivar- och branschorganisationer står i nära kontakt med våra medlemsföretag i kompetensförsörjningsfrågan. Gemensamt med våra fackliga motparter driver vi Teknikcollege som är en regional satsning som syftar till att stärka industriutbildningarna.
Vi för även en nära dialog med politiken på olika nivåer för att få till stånd bästa möjliga förutsättningar för industrins kompetensförsörjning. För att svensk industri ska lyckas med den här utmaningen krävs ett antal åtgärder.
För det första handlar det om att få fler att hitta till industrin. Det behöver finnas ett tillräckligt antal utbildningar runtom i landet både på vuxen och gymnasial nivå som är attraktiva och relevanta. Detta för att kunna möta modern produktionsteknik, digitala system och teknisk utveckling.
För det andra handlar det om behov av ökade resurser för STEM, ett samlingsbegrepp för utbildning och yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik i grundskolan. Att regering och riksdag har satt fokus på frågan är bra, men lärarna behöver rätt utbildning och tillgång till rätt utrustning för att kunna göra det jobb som krävs.
För det tredje behövs även insatser för att framtidssäkra gymnasiet samt en anpassning av yrkeshögskola och högre utbildning till industrins behov. Till exempel är det viktigt att lärare vet vilka metoder och processer som används inom industrin så att de kan levandegöras och betonas i undervisningen. Det är därför samverkan mellan industri och skola behöver utvecklas vidare.
Dessvärre visar en ny rapport Underfinansierad och underreformerad av Kristina Persdotter att svenska högskolor och universitet är underfinansierade och underreformerade. Resurserna räcker inte för undervisning, forskningsanknytning eller för att möta arbetsmarknadens behov. Finansieringen har inte följt ökningen av studenter vilket försämrar förutsättningarna för både personal och studenter.
Rapporten föreslår 20 reformer varav flertalet är i rätt riktning, såsom ett reformerat resurstilldelningssystem, minskad byråkrati och stärkt samverkan med arbetslivet. Företag som systematiskt arbetar med kompetensförsörjning och kompetensutveckling ses i regel som attraktiva arbetsgivare. Det minskar även sårbarheten genom att bredda och utveckla befintlig personal och genom att ligga i framkant inom teknikutvecklingen stärks konkurrenskraften.
Kompetensen är en råvara: den avgör om vi lyckas med omställningen – och om Sverige ska vara ett land som bygger välstånd genom industriell styrka.
Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör, Skogsindustrierna
Jesper Hedin Hirasawa, expert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna och Svemin
Gert Nilson, teknisk direktör, Jernkontoret
Artikeln publicerades ursprungligen på Altinget Debatt.
Klicka här för att ta del av artikeln på Altingets sajt.
