Svenskt skogsbruk låter sig inte rättvist beskrivas i en förenklad berättelse baserad på otålighet och monokultur. Skogen engagerar, men debatten måste vila på fakta. Svenskt skogsbruk och skogsindustri bygger på forskning, ansvar och långsiktighet.
Det skriver Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, i en replik på Dagens Nyheters debattsida.
Rickard Nordströms beskrivning (DN Debatt 1/8) av svenskt virke som lågkvalitativt och dominerat av restprodukter stämmer inte. Den genomsnittliga omloppstiden på svenska träd är omkring 100 år. En bärande princip för svensk skogsindustri är att såga det som är sågbart av det avverkade virket. Cirka hälften av det skördade virket går till sågverk, där det blir byggmaterial, möbler och inredning som binder in kol. Det som inte går att såga används som förnybar råvara – massa, papper, kartong och textil, som också möjliggör klimatnytta. Sidoströmmar som flis och spån används i egna processer eller som bioenergi, vilket minskar behovet av fossila bränslen. Varje produkt har unika egenskaper och bidrar till att minska beroendet av fossila material. Hela trädets olika delar tas till vara för största möjliga nytta. Det är cirkulär ekonomi i praktiken.
Det totala virkesförrådet i Sverige har mer än fördubblats sedan 1920-talet. Merparten av den svenska skogen är en del av det boreala barrskogsbältet, taigan, där tall och gran är de naturliga trädslagen. Samtidigt ökar andelen lövträd i svenska skogar. Enligt Riksskogstaxeringen har mängden lövträd mer än dubblerats jämfört med 1950-talet. Så sent som i fjol ökade leveranserna av björk och andra lövträdsplantor, visar Skogsstyrelsens senaste statistik. Idag utgör lövträd en femtedel av det totala virkesförrådet på svensk skogsmark. Även mängden grova lövträd ökar.
Möjligheter med björk och andra lövträdslag i byggsektorn har pekats ut av forskning vid Skogforsk. Inom svensk skogsindustri bedrivs ett aktivt arbete för att ta till vara på denna potential. Häromåret startades för första gången en lövträkommitté upp inom Skogsindustrierna. Det krävs emellertid att industrins förstärkta kapacitet för att förädla lövträ ackompanjeras av både ett ökat intresse bland skogsägare att sköta lövskog för att få fram sågbara sortiment och en ökad efterfrågan och betalningsvilja för denna typ av träprodukter.
Potentialen i ett mer varierat skogsbruk är vägvisande i Skogsindustriernas Framtidsagenda, som samlar branschens arbete för att nå ökad klimatnytta och livskraftiga skogar med rikare biologisk mångfald.
Svensk skogsindustri är inte otålig. Den är framtidsinriktad, ansvarstagande och avgörande för klimatomställningen. Utöver att bidra med ett årligt exportvärde på cirka 185 miljarder kronor är skogsindustrin en viktig del av landsbygdsutvecklingen, med 140 000 sysselsatta som varje dag bidrar till ett hållbart samhälle.
Diskussionen om utvecklingen av en innovativ och konkurrenskraftig skogsnäring och ett fortsatt hållbart skogsbruk är viktig och måste bygga på helhetssyn och kunskap.
Klicka här för att läsa repliken på Dagens Nyheters debattsida
