De höga banavgifterna tvingar fler företag att välja lastbilstransporter för sitt gods, vilket slår mot klimatomställningen och riskerar att göra vägarna mer osäkra. Det skriver Viveka Beckeman, vd, och Elin Swedlund, ansvarig för transportfrågor på Skogsindustrierna i SvD Debatt.
Sveriges välstånd har grundlagts av vår produktion av timmer, stål och järn. Dessa verksamheter spelar även en avgörande roll för den gröna omställningen. Framgången för svensk basindustri bygger på att vi kan transportera tungt gods över långa avstånd – inom landet och ut i världen. Den svenska järnvägen har varit en viktig del i att våra företag på ett klimatsmart och kostnadseffektivt sätt har kunnat vara konkurrenskraftiga på en global marknad. Järnvägen är fortfarande det mest effektiva alternativet, men kostnaden gör att den i dag är ohållbar.
Huvudanledningen är den stora underhållsskulden som gör att godståg tvingas köra långsamt och ständigt drabbas av förseningar. Att banavgifterna samtidigt har ökat med 600 procent på 15 år för de tyngsta godstransporterna, varav med hela 55 procent vid årsskiftet, gör att det inte längre är lika lönsamt att frakta tungt gods långa sträckor på järnväg.
Det är Trafikverket som beslutar om banavgifterna. Myndigheten har valt att lägga så stor andel av dem på godstransporterna för att de har bedömt att tunga, långsamma tåg sliter mer på järnvägen än vad snabba, lätta tåg gör.
Justera fördelnigen av banavgifter
Regeringen såg redan förra året problemet i detta och gav Trafikverket i uppdrag att se över banavgifterna i det statliga järnvägsnätet. Uppdraget ska redovisas den 30 juni, men Trafikverket har redan nu meddelat att myndighetens utredning sannolikt kommer att innebära ytterligare höjning av avgifterna på sikt. Samtidigt verkar utredningen landa i att tunga godståg inte medför de höga underhållskostnader som tidigare antagits. Vi ser därför att det nu möjliggör för Trafikverket att på kort sikt justera fördelningen av banavgifter så att de sänks för de tunga godstransporterna.
På lång sikt bör banavgifterna dock speglas av ett mycket bredare samhällsperspektiv än spårslitage, då det finns ett stort samhällsintresse att flytta över framför allt tungt gods från väg till järnväg. Att den höga kostnaden tvingar fler företag att välja lastbilstransporter för sitt gods för att vara konkurrenskraftiga, innebär inte enbart ett stort slag mot Sveriges klimatomställning. Det riskerar även att göra våra vägar osäkra genom att det blir fler lastbilstransporter. Dessutom urholkas det logistiksystem som skogsindustrin byggt upp, där timret körs med lastbil från skogen till terminaler där det lastas till tåg. Många terminaler riskerar att bli olönsamma.
Stärk Sveriges konkurrenskraft
Bedömningen av banavgifterna bör särskilt utgå ifrån hur de kan stärka Sveriges konkurrenskraft. Ett stort, avlångt, exportberoende land i norra Europas utkant med industrier som transporterar tungt gods behöver en kostnadseffektiv järnväg för att kunna konkurrera internationellt. Följdeffekterna riskerar annars att bli kännbara, inte bara för företagen, utan även för svenska jobb, svensk tillväxt och i förlängningen för hela samhället.
Vi ser följande mycket angelägna behov:
- På kort sikt måste banavgifterna för tungt gods sänkas. Trafikverket har redan i dag möjliga verktyg för detta. Så länge som bedömningen av banavgifterna utgår ifrån slitage bör Trafikverket omgående justera fördelningen av avgifterna, enligt de nya slutsatser som myndigheten själv gör om att godståg medför lägre underhållskostnader än vad de nuvarande banavgifterna bygger på.
- På lång sikt måste Sveriges lagar och styrmedel sätta konkurrenskraft och klimatomställning i första rummet. En konkret åtgärd kan vara att genomföra ändringar i järnvägsmarknadslagen så att bredare samhällsekonomiska nyttor ska tas i beaktande när avgiftsnivåer bedöms.
Klicka här för att läsa debattartikeln på Svenska Dagbladets debattsida.
