Den globala handeln och klimatomställningen är hotad. Vi inom skogsindustrin vill spela en roll för att stärka Sveriges kamp för fri handel, motståndskraft och grön omställning. Här är tre konkreta inspel som skulle stärka skogsindustrins konkurrenskraft. Det skriver Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman på Di Debatt.
Som exportberoende land påverkas Sverige starkt av händelseutvecklingen i omvärlden. Den politiska och ekonomiska turbulensen gör det än viktigare med politik för stärkt konkurrenskraft, motståndskraft och en grön omställning.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skakat Europa i grunden. Inte bara säkerhetspolitiken utan hela samhället och näringslivet påverkas. Beredskap och motståndskraft har blivit centrala begrepp, och självförsörjning har hamnat i fokus.
Samtidigt ser vi hur internationell handel utsätts för en våg av nya straffavgifter och ökad protektionism. USA:s tullar, och hot om ytterligare tullar, skapar en enorm osäkerhet. För ett land som Sverige, beroende av global handel för sysselsättning, skatteintäkter och tillväxt, är denna utveckling bekymmersam. Sverige behöver fortsätta vara en stark röst i EU för öppna gränser och ökad frihandel.
Skogsindustrin är en bransch som har kraft att göra skillnad. För Sverige och i världen. Genom århundradena har skogen erbjudit en resurs som byggt välstånd och drivit utveckling. Vi har omvandlat utmaningar till möjligheter genom anpassning till föränderliga marknadsförhållanden och nya samhällskrav, utan att kompromissa med den långsiktighet som är grunden för vår näring. Debatten om den svenska skogen är just nu intensiv. En konstruktiv dialog om hur det svenska skogsbruket kan utvecklas är bra. Den behöver ske med en helhetssyn på de värden som skogliga resurser bidrar med. Skogsindustrin har detta som en bärande grund för vår gemensamma Framtidsagenda med tre framtidslöften inom cirkularitet, klimat och biologisk mångfald till 2040.
När vi nu tillsammans med andra aktörer och branscher ska hantera de olika utmaningar vi står inför är politisk handlingskraft och konstruktiva samarbeten avgörande.
För det är inte bara den globala handel som är hotad. Takten i den globala klimatomställningen måste öka. Trots det uppenbara behovet att fasa ut fossila råvaror fortsätter världen vara kraftigt fossilberoende. Här är tre konkreta inspel som skulle stärka skogsindustrins konkurrenskraft:
- Stärk konkurrenskraften genom att sänka företagens kostnader och främja grön tillväxt. Just nu brottas svensk industri med kraftigt höjda ban- och farledsavgifter, höga elkostnader och långdragna tillståndsprocesser. För skogsindustrin ska till detta läggas en miljöpolitik som med ett ensidigt fokus på avsättningar påverkar råvarutillgången negativt. Samtidigt straffas skogsföretag, som redan ställt om till fossilfri produktion, med att uteslutas ur EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).
Fossilberoende industri får därmed intäkter som fossilfria nekas. Sammantaget slår detta hårt mot företag som redan kämpar i en hård internationell konkurrens. Det är angeläget att regeringen nu agerar i dessa frågor för att värna och stärka svensk industris konkurrenskraft gentemot omvärlden. - Bygg starkare motståndskraft genom att inkludera skogsnäringen i den svenska beredskapen. Med en omfattande värdekedja erbjuder skogsnäringen förnybara resurser, kolbindande byggmaterial, återvinningsbara förpackningar, engångsartiklar, bioenergi och transportinfrastruktur. Detta är verkligt viktiga nyttor i vardagen men också helt livsviktiga funktioner i kris. Skogsnäringens samhällsviktiga roll behöver tydliggöras i det nationella beredskapsarbetet.
- Stöd den gröna omställningen genom att skynda på utfasningen av fossila utsläpp utan att kortsluta tillgången på förnybar bioråvara. Sveriges åtagande inom EU:s ramverk för kolupptag i skog och mark (LULUCF) har på kort tid mångdubblats genom ändrade beräkningsmetoder. Det är varken förenligt med långsiktigt skogsbruk eller främjande av fossilfrihet. EU behöver göra en revidering av dagens LULUCF-ramverk. Redan i dag tillför träbaserade material lika stor klimatnytta som inbindningen av kol i växande skog. Denna substitutionseffekt nyttjad fullt ut kan ge minskning av klimatavtrycket och bidra till en cirkulär, biobaserad ekonomi. Det behövs därför även klimatpolitiska mål för materialsubstitution.
Trots en dyster omvärld finns det fortfarande goda förutsättningar att skapa en ljusare framtid. Genom gemensamma krafter går det att förbättra företagens konkurrenskraft, stärka Sveriges motståndskraft och påskynda en grön omställning.
Klicka här för att läsa debattartikeln på Dagens Industris debattsida.
