Regering och riksdag måste säkerställa att Sjöfartsverket får en stabil och permanent finansiering. De planerade nerdragningarna slår kraftfullt mot industrin, jobb och samhällsviktiga tjänster. Det är närmast otänkbart att de grundläggande förutsättningarna för detta tillåts. Det skriver Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen, Anders Hermansson, vd Föreningen Svensk Sjöfart, Jenni Ranhagen, vd Näringslivets Transportråd, Annika Roos, vd Jernkontoret, Maria Sunér, vd Svemin och Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna, på DI Debatt.
Nyligen meddelade Sjöfartsverket att de tvingas genomföra ett omfattande besparingsprogram. Neddragningarna påverkar den redan eftersatta, för svensk handels- och försvarsförmåga så centrala isbrytarkapaciteten. En av tre isbrytare i Atle-klass riskerar att tas ur drift från och med kommande vinter. Det kommer innebära längre väntetider på isbrytare och riskera att vissa farleder och hamnar inte kan hållas öppna.
Detta slår kraftfullt mot industrin och därmed samhället. Av all frakt till och från Sverige sker 90 procent via båt. Sjöfarten är mycket kostnadseffektiv infrastruktur och det är dessutom omöjligt att transportera dessa stora godsvolymer på väg eller järnväg.
Ytterst riskeras jobb och samhällsviktiga tjänster, inte minst i norra Sverige, där industrin är beroende av tillförlitliga sjötransporter året om för att kunna hålla igång sin produktion. Under 2023 tvingades farleden till Kalix stängas i fyra veckor då Sjöfartsverkets isbrytarflotta av ett antal olika anledningar inte hade möjlighet att hålla farleden öppen. Incidenten visade tydligt på näringslivets sårbarhet, och om en av våra tre större isbrytare är ur drift riskerar effekterna för samhälle och näringsliv att bli allvarliga.
I förlängningen riskerar även centrala samhällsfunktioner som till exempel fjärrvärmeverk drabbas eftersom de är beroende av kontinuerlig tillförsel av restströmmar från industrin. Piteå fjärrvärmeverk är ett sådant exempel.
Situationen har till stor del sin grund i Sjöfartsverkets finansieringsmodell, som är och länge har varit bekymmersam. En övervägande majoritet, 70 procent, av Sjöfartsverkets finansiering kommer från avgifter från näringslivet. Det finns en utbredd missuppfattning om att farledsavgifterna i stor utsträckning betalas av utländska redare. När de i verkligheten betalas av svenska företag som transporterar gods via sjöfart och därmed i slutändan av konsumenter och producenter i Sverige.
Sjöfartsverkets förslag om att höja avgifterna ytterligare innebär därför ökad inflation i Sverige och att Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden urholkas. Flera regeringar har under lång tid brustit i ansvaret för statens del av finansieringen genom tillfälliga och allt för låga anslag. Anslagen har dessutom inte indexerats upp på 30 år.
Läget är kritiskt och från industrins sida ser vi att ett flertal särskilt angelägna åtgärder behöver vidtas:
- Skjut till permanenta, indexerade anslag: Sjöfartsverket begär höjda statliga anslag årligen om 250 miljoner kronor samt en möjlighet att öka avgifterna med 250 miljoner kronor. Att höja avgifterna är dock inte en hållbar lösning varför regeringen behöver säkerställa att Sjöfartsverket har tillräckliga statliga anslag för att upprätthålla den infrastruktur som staten är ansvarig för.
Anslagen bör vara permanenta och måste dessutom indexeras för att inte urholkas över tid. Dessutom måste statens investeringar i sjöfartens infrastruktur, inklusive fartyg, öka och i enlighet med Sjöfartsverkets förslag uppgå till 35 miljarder kronor över en tioårsperiod. - Likställ vinterväghållningen till sjöss och på land: Till skillnad från landtransporter står sjöfarten för samtliga driftkostnader för infrastrukturen, inklusive isbrytningen, medan vinterväghållning på land finansieras av staten. Vinterväghållning handlar om tillgänglighet och bör hanteras lika oavsett om den utgörs av snöröjning på land eller isbrytning till sjöss. Därför ser vi att isbrytningen, i likhet med snöröjningen på land, bör finansieras genom anslag.
- Ta ett helhetsgrepp om investering i isbrytare i nationell plan: Regeringen gav nyligen ett välkommet uppdrag till Sjöfartsverket om att utarbeta en långsiktig och samordnad vision om vilken isbrytarkapacitet Sverige och Finland behöver på kort och lång sikt för att kunna säkerställa att trafiken till hamnarna i Sverige och Finland upprätthålls i alla isförhållanden. I väntan på denna vision bör regeringen redan nu, i den kommande nationella planen, ta ett helhetsgrepp om finansiering av tillräcklig isbrytarkapacitet i syfte att säkerställa tillgängligheten för transporter till och från svenska hamnar året om.
I en tid då svensk tillväxt, handelsförutsättningar, konkurrenskraft, export, import och beredskap bör ligga särskilt högt upp på dagordningen är det närmast otänkbart att de grundläggande förutsättningarna för detta tillåts att försämras. Vi uppmanar regeringen att vidta skyndsamma åtgärder för att säkerställa en permanent och stabil finansiering av Sjöfartsverkets verksamhet.
Klicka här för att läsa debattartikeln på Dagens Industris debattsida.
