Förslagen i den nyligen presenterade Miljötillståndsutredningen är viktiga steg i rätt riktning för att åtgärda problemen och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Nu är det dags för regeringen att agera. Industrin är redo. Det skriver Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman på Altingets debattsida tillsammans med andra ledande representanter för Industrins utvecklingsråd.
I veckan presenterade Miljötillståndsutredningen sitt betänkande. Uppdraget från regeringen var att komma med förslag om hur tillståndsprocesser kan bli smidigare och mer förutsägbara.
Utredningen har genomfört en omfattande översyn av hela miljötillståndsprocessen. Ett bredare grepp jämfört med tidigare utredningar på miljötillståndsområdet som fokuserat på olika delar av processen. Resultatet är en genomgripande reform med en ny och samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess. En förändring som kan göra verklig skillnad.
Är detta ett radikalt förslag?
I betänkandet föreslås att både miljödomstolarna och miljöprövningsdelegationerna i första hand ersätts av en ny miljöprövningsmyndighet som ansvarar för hela processen. Även en del ärenden från kommunerna och länsstyrelserna skulle hamna på den nya myndigheten. Ärenden från 328 olika prövningsmyndigheter skulle därmed flyttas till en prövningsmyndighet.
Reformförslaget innehåller även en rad andra förändringar, inklusive en samlad reglering av miljöprövningen i ett eget kapitel i miljöbalken, mer aktiv processledning från prövningsmyndigheten samt ett enklare förfarande för verksamheter som inte anses ha betydande miljöpåverkan. Alla frågor har inte lösts ut i utredningen utan behöver hanteras i en fortsatt process.
Är detta ett radikalt förslag? Utan tvekan. Om det genomförs kommer det att medföra omfattande förändringar, både organisatoriskt och på processuell nivå.
Men det är viktigt att sätta detta i ett sammanhang. Den föreslagna modellen påminner om hur miljöprövningen redan fungerar i våra nordiska grannländer och den är dessutom i linje med EU-rätten. Att ha tillståndsprövningar i domstol ligger långt ifrån domstolarnas grunduppdrag och är unikt för Sverige.
I Finland genomförs just nu en liknande reform, med sammanslagning av regionala prövningsmyndigheter till en nationell prövningsmyndighet. Ett av de uttalade syftena är att det geopolitiska läget kräver snabbare och mer effektiva tillståndsprocesser där ett minskat beroende av fossila bränslen är en viktig del. Samma sak gäller i Sverige.
Med Miljötillståndsutredningens förslag kan processen bli mer förutsägbar
Förslaget skulle underlätta implementeringen av de EU-direktiv och förordningar som har tagits fram eller reviderats inom ramen för EU:s gröna giv, liksom framtida EU-rättsakter. En förändrad prövningsprocess enligt utredningens förslag skulle därmed inte bara bli mer EU-anpassad, utan också framtidssäkrad – en nödvändighet i dagens verklighet där stora delar av miljöpolitiken styrs från Bryssel.
Genomförs Miljötillståndsutredningens förslag kan prövningsprocessen bli mer förutsägbar än i dag och förhoppningsvis skulle man komma bort från dagens situation där tillståndsansökningar avvisas sent i processen. Det finns flera exempel på när detta skett många år efter att ansökan lämnades in.
Förutom konsekvenserna för de enskilda projekten innebär oförutsägbara tillståndsprocesser att viljan att investera i Sverige minskar. Investeringar som skulle kunna skapa jobb, välstånd och bidra till minskade utsläpp. Bolagens konkurrenskraft skulle öka och de skulle kunna bidra till uppfyllandet av Sveriges miljömål. Sverige skulle få ett bättre läge vid förhandlingsborden i Bryssel.
Industrin är redo
Visst kan en så här omfattande reform innebära utmaningar på kort sikt, det går inte att bortse från, men budskapet från industrin är glasklart: Detta är en reform som är värd att genomföra och vi står redo.
Detta skriver Viveka Beckeman,vd Skogsindustrierna tillsammans med Jonas Hagelqvist, vd Ikem; Ulrika Johansson, andre vice ordförande Unionen; Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer; Annika Roos, vd Jernkontoret; Pia Sandvik, vd Teknikföretagen; Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket; Maria Sunér, vd Svemin; Tomas With, vice förbundsordförande IF Metall; Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen, Eva Guovelin, förbundsordförande Livs
Klicka här för att läsa debattartikeln på Altingets debattsida.
