Skogsindustriernas inspel till EU:s nya politiska program pekar ut fyra områden som behöver prioriteras de kommande åren.
– Det råder ingen tvekan om att EU behöver hålla i sina långsiktiga ambitioner också framåt, inte minst på klimatområdet. Men det behöver kompletteras av ett starkare fokus på ekonomisk utveckling och stabilitet. Klimat och konkurrenskraft måste gå hand i hand om vi ska klara en riktigt hållbar och verkligt grön omställning, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Under 2024 sker flera viktiga val inom EU som kommer att påverka samarbetets framtida politiska inriktning. Det handlar såväl om val till Europaparlamentet som tillsättandet av ny EU-kommission och antagande av ett nytt politiskt program för unionens nästa mandatperiod.
– Skogsindustrin har genom vår Framtidsagenda antagit löften för att bidra till ökad klimatnytta, cirkularitet och biologisk mångfald fram till 2040. EU är otroligt viktig som arena och som aktör för oss. När unionen nu ska formeras för de kommande åren vill vi från Skogsindustriernas sida aktivt och konstruktivt bidra med våra inspel, säger Viveka Beckeman.
Skogsindustriernas inspel innehåller ett antal inriktnings- och policyförslag utifrån fyra olika temaområden, för hur de kommande årens EU-politiken kan möjliggöra en grön och hållbar framtid.
– En ny EU-politisk inriktning som främjar en konkurrenskraftig, klimatneutral och cirkulär bioekonomi och med hållbart brukande skogar skulle erbjuda en unik möjlighet för vår gemensamma framtid, säger Viveka Beckeman.
Skogsindustriernas inspel omfattar fyra huvudområden som bör prioriteras framåt.
Motståndskraft och konkurrenskraft
En geopolitiskt osäker omvärld och tuff internationell konkurrens gör det viktigare än på länge att EU har kapacitet att stå stark. Det handlar om säkrad resursförsörjning och ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat. Svensk skogsindustri bidrar redan idag till ett starkt Europa med skogsråvara och skogsbaserade produkter som fyller många behov hos kunder på EU:s inre marknad. Men det finns potential att göra mer. För det behövs EU-politik som bland annat:
- Ger den cirkulära bioekonomin politiska förutsättningar att växa
- Prioriterar trä som en strategisk förnybar råvara för Europa
- Säkerställer att Europa är en attraktiv marknad för biobaserade investeringar
Klimatneutralitet
EU har som mål att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Redan idag är klimatnyttan från svensk skogsnäring betydande. Men det finns mer potential. Bland annat genom tekniska lösningar för att fånga in och avlägsna kol och genom ambitiösa satsningar på ökad tillväxt i skogen. För det behövs EU-politik som bland annat:
- Värdesätter den totala klimatnyttan från skogsnäringen, det vill säga från växande skog till dess produkter
- Främjar förnybara material och lösningar så att de kan substituera det fossila
- Stimulerar investeringar i bio-CCS
En cirkulär och biobaserad EU-ekonomi
Förnybara resurser har en självklar funktion i ett cirkulärt samhälle. Den förnybara träfibern håller dessutom för återvinning många gånger om. För ökad cirkularitet behöver produkter designas rätt från början. Förutsättningar för ökat återbruk och ökad insamling och återvinning är helt nödvändiga. Då behövs EU-politik som bland annat:
- Främjar biobaserat innehåll parallellt med återvunnet material
- Bekräftar att den cirkulära ekonomin behöver både engångsprodukter med hög återvinningsgrad och ökad återanvändning av produkter och material
- Säkerställer att fler industriella avfalls- och sidoströmmar kan användas som råvara till nya produkter
Hållbart brukade skogar
Inom Europa varierar skogarna mycket i fråga om till exempel skogstyper, ägarskap och markförhållanden. Sverige är skogsrikt och för vår industri är välmående, produktiva skogar en förutsättning för en hållbar utveckling. En rik biologisk mångfald är avgörande för att våra skogar ska vara motståndskraftiga i ett förändrat klimat och med ökat extremväder. Här behövs EU-politik som bland annat:
- Bygger på insikten att skogen har en multifunktionell roll i att möta sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsutmaningar
- Erkänner att det inte finns en EU-gemensam lösning för skogsbruk och naturvård - istället måste metoder utformas efter lokala behov
- Ser alla skogsägare - stora som små - som viktiga i den gröna omställningen
