Så kan vi få mer skog i skogen

Foto: Skogsindustrierna

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus var årets september den varmaste septembermånad som har uppmätts på vår jord. ”Ett extremt värmerekord” säger SMHI. Det är viktigt att snabbt minska utsläppet av växthusgaser, som koldioxid, för att försöka bromsa klimatförändringarna.

2022 uppgick Sveriges utsläpp av växthusgaser till 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning med cirka 5 procent jämfört med föregående år, enligt Naturvårdsverket. Så det går åt rätt håll – men det är viktigt att utvecklingen fortsätter. 2045 ska Sverige inte alls ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, enligt de klimatmål som har beslutats av riksdagen. Men det är mycket kvar att göra. 

Mer skog i skogen 

Träd binder koldioxid när de växer. Men koldioxid lagras också när det används, till exempel när vi bygger hus eller gör möbler i trä. Ett fyravåningshus i trä innebär ett nettoupptag av 150 ton koldioxid, visar forskning från Mittuniversitetet. Dessutom är trä både fossilfritt och förnyelsebart. 

I Skogsindustrins Framtidsagenda, där skogsindustrin har formulerat sina löften för en mer hållbar utveckling, är klimatlöftet centralt. Löftet innebär att skogsindustrins klimatnytta ska öka med 30 procent till 2040, och i agendan beskrivs hur skogsindustrin både vill öka kolinbindningen i växande skog, och samtidigt använda trä för ett ersätta mer fossilintensiva material.

Ett sätt att lyckas öka kolinbindningen att få skogen att växa bättre. För några år sedan presenterade Skogsstyrelsen en lista på 88 konkreta åtgärder för att kunna öka skogstillväxten. Den togs fram tillsammans med företrädare för forskningen och skogsnäringen. Vikten av att använda rätt plantor, minska viltskadorna och utnyttja möjligheten att gödsla är några exempel på åtgärder.  

Förädlade plantor 

Ända sedan 1940-talet har Sverige bedrivit skogsförädling och de flesta gran- och tallplantor som planteras ut i dag är förädlade. Förädlingen innebär att man korsbefruktar två träd med bra egenskaper, för att sedan plantera ut deras avkomma i olika miljöer för att se hur de utvecklas. Sedan används föräldrarna till de ”bästa” träden för att producera nya plantor. Samma procedur upprepas med den mest lämpade avkomman och för varje ny generation förädlat träd blir egenskaperna bättre. Det är en långsam process. Avkommorna måste växa i uppåt 15 år innan man med hjälp av mätdata om densitet, höjd, diameter kan analysera trädets genetik. 

Foto: Malin Grönborg Foto: Malin Gröndal

Omfattande viltskador 

Obalansen mellan viltstammarnas storlek och tillgången på foder leder till höga betesskador på ungskogar. Biologiskt viktiga och betesbegärliga trädslag som rönn, asp, sälg och ek har på många platser inte möjlighet att utvecklas till vuxna träd.  
 
Enligt Viltskadekommissionens rapport ”Viltskadornas påverkan på samhället” som publicerades förra året, beräknas de samhällsekonomiska förlusten av förlorad tillväxt och uteblivet förädlingsvärde till 12 miljarder kronor per år – och skogens möjlighet att binda koldioxid minskar samtidigt med 12 miljoner ton per år.  

Foto: Mostphotos

Gödsling av skogen 

Alla växter behöver olika näringsämnen för att växa och utvecklas. Ett av de viktigaste näringsämnena är kväve. Genom att tillsätta kvävegödsel kan man främja trädens tillväxt, och det är en åtgärd som ger snabbt resultat. Det är viktigt att gödsla med försiktighet och med tanke på miljömässiga konsekvenser. Effekten märks direkt under de närmaste tio åren och kan innebära att skogens upptag av koldioxid ökar med 10–20 ton per hektar.

Foto: Ola Kårén