Från pappersmassa till djurfoder

Forskning om mikroalger vid Södra Cell

I åtta rader, tolv meter långa, växer mikroalgerna för fullt på Södra Cell i Mönsterås. Till 2040 ska Södra nå målet om nettonollutsläpp av koldioxid. Nu studeras de små algernas kapacitet att rena brukets vatten och rökgaser samt om de som biomassa kan omvandlas till att bli helt nya produkter, som till exempel djurfoder.

Under tre år ska ett forskningsteam från Linnéuniversitet följa algernas växtprocess. Projektet, som kallas ”Algoland”, är ett samarbete mellan Södra Cell och universitetet.   

I de så kallade Green wall-panelerna på fabriksområdet matas algerna med CO2-haltig rökgas och vatten från processerna i massabruket. En ledning sträcker sig från mesaugnens skorsten ned i de genomskinliga vertikala påsarna som är fulla med alger. Hela anläggningen värms upp av den överskottsvärme som skapas i brukets process. Varannan, eller ibland varje dag, skördas algerna för analys. Den biomassa som algerna bildar efter skörd analyseras sedan på Linnéuniversitetet i Kalmar.

– Vi vill med projektet undersöka hur effektivt algerna kan ta upp koldioxid och näringsämnen från massabrukets rökgaser och processvatten. Den biomassa som de skördade algerna sedan bildar kan till exempel bli fisk- eller djurfoder och kolet återförs på så sätt till kretsloppet, säger Olof Hellström, hållbarhetssamordnare vid Södra Cell Mönsterås.

Idag pågår det forskning runt om i världen om mikroalger, där det största målet är att omvandla algerna till drivmedel. Algoland försöker snarare se avfall som resurser och tittar nu på hur man kan använda mikroalgslösningar inom skogsindustrin. 

– Vi vill ge algerna en längre livscykel än vad drivmedel innebär. Vi vet sedan tidigare forskning att mikroalgerna kan använda koldioxid från industriell rökgas. Det gör att biomassan inte innehåller några gifter och kan gå vidare till att bli många nya produkter för samhället, säger Elin Lindehoff, docent vid Linnéuniversitetet. 

På Södra Cell i Mönsterås står åtta vertiakla rader mikroalger på en yta om totalt 100 kvm.

Projektet studerar även algerna som ett biofilter för att rena brukets processvatten. Möjligheten att återanvända processvattnet innebär att man kan minska vattenförbrukningen.

– Resultaten kommer att innebära att vi kan börja räkna på sådana här anläggningar i större skala, säger Elin Lindehoff.