Skogsindustrierna tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell plan för infrastrukturen under åren 2022–2033. Skogsindustrierna instämmer också i de remissyttranden som Svenskt Näringsliv och Näringslivets transportråd lämnat.
Sammanfattning:
Sverige är ett handelsberoende land i Europas utkant. För att svensk industri ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga och därmed bidra med jobb och resurser till välfärden, behövs väl fungerande logistikkedjor, en effektiv transportnäring och funktionell infrastruktur.
Skogsindustrin exporterade år 2021 cirka 90 procent av produktionen av massa och papper och cirka 70 procent av sågade trävaror. Genom Sveriges geografiska läge i världen och stora avstånd inom landet är skogsindustrin starkt beroende av väl fungerande transporter för sin konkurrenskraft. För att begränsa avståndsnackdelarna har skogsindustrin byggt upp effektiva logistik- och transportsystem där alla trafikslag utom flyg ingår. Skogsindustrin är en av de branscher som köper mest transporter i Sverige.
Trafikverket har gjort ett bra planförslag givet de väldigt få frihetsgrader som regeringen givit dem. Trots nästan helt fastlåsta förutsättningar har Trafikverket ändå kunnat prioritera viktiga åtgärder för näringslivets konkurrenskraft samt viktiga åtgärder för att minska utsläppen från transportsektorn.
Trafikverket föreslår i sitt förslag till Nationell plan flera åtgärder som är mycket bra för klimatomställningen och för näringslivets konkurrenskraft. Dessa förslag bör regeringen behålla i den slutgiltiga Nationella planen och de är:
- Potten för trimnings- och miljöåtgärder
- Elektrifiering av delar av järnvägsnätet
- Namngivna reinvesteringar
- Elektrifiering av vägnätet
- Längre och tyngre tåg
- Näringslivspotten för järnväg
- Viktiga flaskhalsar för godset på järnväg åtgärdas
- Implementering av BK4 för högre transporteffektivitet
- Åtgärder för industriinvesteringar
Det finns åtgärder som saknas i Trafikverkets förslag till Nationell plan. Därför anser Skogsindustrierna att regeringen bör läggas till följande i den slutgiltiga planen:
- Investering av ny isbrytarflotta
- Tydligare genomförande av Nationella godstransportstrategin
- Utökad kapacitet Karlstad-Kil för att möte upp industriinvestering
- Elektrifiering av tvärbanorna i Norrland
- Möjliggör längre lastbilar genom ändring i Trafikförordningen
- Än mer ambitiös satsning på elektrifiering av vägnätet
Skogsindustrierna ansvar vidare att det finns vissa delar av planförslaget som bör omvärderas inför regeringens beslut om slutgiltig plan:
- Finansieringen av nya stambanor bör ligga utanför nationell plan
- Industrispår och koppling till statlig järnvägsanläggning behöver utvecklas
- ERTMS måste genomföras med beaktande av konkurrenskraft
- Stadsmiljöavtalen behöver utvecklas för att omfatta fler godsåtgärder
- Forskning och utveckling bör utvärderas med fokus på demonstrationsprojekt
Regeringen brukar ange utpekade brister i Nationell plan, vilket avser objekt eller åtgärder som Trafikverket ska ta fram ett underlag om inför nästa planrevidering. Trafikverket listar i planförslaget också några utpekade brister som verket anser som angelägna. Skogsindustrierna instämmer i Trafikverkets förslag och har kompletterande synpunkter på några av dem. Dessa är Fördjupad utredning av stråket Stockholm–riksgränsen–Oslo, Stångådals- och Tjustbanorna, Anläggning för tjänst (dvs järnvägens sidosystem) samt Digitalisering av sjöfart.
Skogsindustrierna önskar att regeringen lägger till ytterligare utpekade brister i slutgiltig version av Nationell plan, dessa är:
- Tågfärja från Sverige till Tyskland som del av den statliga infrastrukturen
- Utvecklad godstrafik på järnvägen till kontinenten inklusive utvecklade sidosystem och ny fast förbindelse
- Elektrifiering av kvarvarande järnvägsnät (främst bantyp 4 och 5)
- Förbättrad landbaserad infrastruktur för att främja Vänersjöfarten
- Elektrifiering av vägnätet med laddinfrastruktur för tunga fordon
- BK4 bör byta anslagspost från underhåll till utveckling eftersom det är ny teknik och standardhöjning
- Digitaliseringsresa för hela Trafikverket
- Rangering som statligt ansvar
- Nationella transportpolitiska mål som förutsätter kommunal infrastruktur
- Kapacitetsutredning 2.0 för att optimera befintligt transportsystem
- Internationella gränsövergångar
- Infrastrukturåtgärder vid industriinvesteringar
Dessa punkter ovan är viktiga att regeringen inkluderar som utpekade brister. Punkter anger sådant som behövs för att transportsystemet ska fortsätta att utvecklas i en riktning som stödjer näringslivets konkurrenskraft och klimatomställning. I remissyttrandet finns en kort redogörelse om varför dessa utpekade brister är viktiga. Under varje punkt anges vad som bör inkluderas i utredning för att godstrafikens förutsättningar tydligare ska förbättras.
Dagens system för att planera infrastruktur framåt har brister och behöver utvecklas framåt för att klara viktiga samhällsmål. Inget politikområde har ett fast givet system under en lång tid framåt utan att kunna ompröva tidigare beslut när nya insikter nås. Vi behöver nu gemensamt börja utvärdera och diskutera sättet vi planerar infrastruktur. Skogsindustrierna lyfter i slutet av remissyttrandet några förslag på hur planering av infrastruktur kan utvecklas.
