Noggrann analys behövs inför ett svenskt luftvårdsprogram

För att Sverige ska nå bindande utsläppsmål av kväveoxider krävs en mycket noggrann analys av potential och konsekvenser av de åtgärder som föreslås.

Sverige behöver genomföra åtgärder för att uppnå nationella utsläppsminskningar av kväveoxider enligt EU:s takdirektiv. Naturvårdsverket arbetar därför med ett förslag för ett svenskt luftvårdsprogram som ska lämnas över till regeringen 1 februari.

Skogsindustrierna har lämnat synpunkter på Naturvårdsverkets första förslag som redovisades i november 2018. Sammanfattningsvis menar Skogsindustrierna att förslagen har alltför hög grad av osäkerhet för att utgöra grund för redovisning av hur Sverige ska nå de bindande utsläppstaken. Det krävs en betydligt noggrannare analys av eventuell åtgärdspotential och kostnader i massa- och pappersindustrin och i andra sektorer.

Enligt förslaget ska det beräknade behovet av utsläppsminskning av kväveoxider till största del täckas av industrin. Vid närmare genomgång konstaterar Skogsindustrierna att reduktionen till övervägande del föreslås ske vid de 21 bruk som tillverkar sulfatmassa och i viss mån vid de tre bruk som tillverkar sulfitmassa. Att i ett program, som är av stor vikt såväl för Sverige som för de berörda företagen, lägga fram förslag där varken möjlig utsläppsreduktion, kostnader, inverkan på konkurrenskraft etc belyses genom en djupare analys är inte rimligt. Förslaget belyser inte heller åtgärdernas påverkan på skogsindustrins roll för minskad klimatpåverkan och tillväxt i världens bioekonomi.

Tio år är alldeles för kort tid

Skogsindustrierna har kommenterat förslaget i ett yttrande. Sammanfattningsvis bedömer Skogsindustrierna att det inte är möjligt för branschen att nå de angivna utsläppsreduktionerna till år 2030. Idag tillämpas i hög grad redan bästa tillgängliga teknik. För att komma längre behövs ny teknik utvecklas. Tio år är alldeles för kort tid för detta. Bedömningen styrks av en analys av föreslagna tekniker utförd av ÅF.