Sverige behöver ett vettigt luftvårdsprogram

Sverige har svårt att nå EU:s mål som är satta för år 2030 för kväveoxider (NOX). Planen för hur Sverige ska göra för att nå målen sätts i ett luftvårdsprogram. Programmet måste både vara konstruktivt och förhålla sig till mål inom andra områden.

Naturvårdsverkets förslag till luftvårdsprogram visar att Sverige till år 2030 behöver minska de årliga utsläppen av NOX med 12 000 ton. Det är en hög siffra. I förslaget menar man att minskningarna främst ska göras inom transportsektorn och från förbränningsanläggningar, framför allt inom skogsindustri.

Skogsindustrin arbetar aktivt med att minimera utsläpp, inklusive NOX, vilket är reglerat genom miljötillstånd och bästa möjliga teknik enligt EU:s regelverk. Att nu införa ny styrning, utöver dagens, ser vi inte som effektiva åtgärder utan snarare som kostsamma pålagor. Det behövs istället ny teknik för att kunna kraftigt minska skogsindustrins utsläpp av NOX. De tekniker som finns passar inte för sodapannor och är inte testad i fullstor skala. Tio år är alldeles för kort tid för att utveckla, testa och investera i ny rening.

Sverige behöver ställa målet för NOX i relation till andra mål. Om vi även ska klara nivåerna för kväveoxider behöver vi åtgärder inom alla områden och satsa på teknikutveckling . Föreslagen till åtgärder behöver åtföljas av en noggrann analys av effekter och minskningspotential samt en ordentlig konsekvensanalys.

Skogsindustrins utsläpp av kväveoxider beror i hög utsträckning på att branschen istället för att elda fossila bränslen utnyttjar sina egna rester och använder förnybar bioenergi, som innehåller mer kväve än fossila bränslen.

Läs mer i Skogsindustriernas remissvar och bilagan med teknikkonsulten ÅFs analys.