Ungdomsförbunden svarar

Mitt i den intensiva slutspurten av valrörelsen fick riksdagspartiernas ungdomsförbund några frågor om skogen. Alla hade tyvärr inte möjlighet att svara.

1. Hur tycker ni att vi ska använda produkter från skogen (till exempel plankor, pappersmassa, kartong) för bäst klimatnytta i den gröna omställningen?

 

MUF logo.png Moderata Ungdomsförbundet

MUF anser att skogen har en nyckelroll i klimatomställningen. Genom ett aktivt skogsbruk får vi material som vi kan bygga hus av och tillverka kläder med. Om ett flerbostadshus byggs i trä i stället för stål eller betong kan det ha 40 procent lägre klimatpåverkan. Därutöver behöver vi bruka skogen för att få restprodukter av trä för energi så att vi kan minska samhällets beroende av fossila bränslen. 

LUF logo.jpeg Liberala Ungdomsförbundet

Egentligen är det inte politiker som ska detaljreglera vilka produkter som används eller hur de används bäst. Det bestämmer marknaden. Dock ligger det ett samhällsintresse i att minska nivåerna av koldioxid i atmosfären och då är det viktigt att se till att utsläpp från exempelvis byggindustrierna måste betala för sina utsläpp vilket skulle kunna innebära att exempelvis trävaror blir mer konkurrenskraftiga då de binder in kol.

 GU logo.svg Grön Ungdom

Vi vill värna ett långsiktigt hållbart brukande av skogen. Därför ska skogliga råvaror prioriteras till ändamål där de gör mest nytta. Störst klimatnytta gör träd om de kan användas i långlivade produkter, exempelvis byggnader och andra konstruktioner där det ersätter utsläppsintensiva material som stål och betong. Vidare bör produkter från skog med fördel vara sådana som går att återbruka flera gånger om. Uttag av GROT* till skogsbränsle ska göras på ett hållbart sätt.

*Fotnot: GROT är en term som används för ”GRenar Och Toppar”, de rester som blir kvar på hygget om bara stamveden tas ut efter avverkning. Ibland tas GROT:en om hand och flisas för att användas som biobränsle i värmeverk.

CUF logo.png Centerpartiets Ungdomsförbund

Alla de produkter som vi får från skogen ska såklart användas där de gör mest nytta – och politiker vet sällan var de gör mest nytta – det gör branschen. Dock så ser vi positivt på användandet av exempelvis mer trä vid bostadsbyggande och att pappersmassa och kartong i större utsträckning används istället för plast vid tillverkning av exempelvis engångsprodukter.

 

2. Hur vill ni att Sveriges energisystem ska se ut år 2045?

 

MUF logo.png Moderata Ungdomsförbundet

Ska vi klara av den gröna omställningen och minska utsläppen måste Sverige ha ett stabilt, planerbart och fossilfritt elsystem. Då kan vi inte ha en politik som säger nej till planerbara energikällor, utan all fossilfri el behövs.  Därför föreslår MUF att man ersätter målet om 100 procent förnyelsebar energi till 100 procent fossilfritt, samt att taket på antal kärnreaktorer och de geografiska begränsningarna slopas för att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft. År 2045 har Sverige då ett elnät med planerbar kärnkraft och vattenkraft, samt vindkraft och solenergi som ett tillägg till den planerbara. Genom att fokusera på fossilfritt minskar vi utsläppen samtidig som vi ser till att det el finns när och där det behövs till ett konkurrenskraftigt pris.

LUF logo.jpeg Liberala Ungdomsförbundet

Vi tror på att den gröna omställningen sker genom ekonomisk tillväxt och för det kommer vi behöva väldigt mycket mer el i framtiden. Vi är teknikneutrala i vilka energislag som bör användas, det vill säga vi tycker inte att politiker ska premiera något energislag över det andra så länge det är fossilfritt. Marknaden ska istället avgöra vad som fungerar bäst. Ska vi lyckas producera all den el vi behöver i framtiden kommer vi troligen behöva bygga ut både vind-, sol- och kärnkraft och för den delen andra tekniker också som vi ännu inte känner till. Samma sak gäller för biobränslen från skogen, om de visar sig vara konkurrenskraftiga 2045 så kommer de också kunna vara en del av energisystemet

GU logo.svg Grön Ungdom

Vår energiproduktion ska vara förnybar. Med ett väl utbyggt elnät, storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft och solenergi samt ökad energieffektivitet ska vi ersätta det fossila. 2045 har vi en högre andel väderberoende elproduktion jämfört med idag. För att det ska gå ihop behöver systemet balanseras så att vi kan utnyttja de tillfällen då det produceras mer el och vara smartare i vår konsumtion när det produceras mindre. Systemet måste helt enkelt bli mer flexibelt. Vidare vill vi införa stöd till teknikneutral energilagring och bidra till en mer decentraliserad energiproduktion. I framtiden kommer hushåll och företag att producera mer av sin egen el och dessutom kunna sälja sitt överskott.

CUF logo.png Centerpartiets Ungdomsförbund

2045 har Sverige ett energisystem i balans där det är marknaden som styr energimarknaden och inte staten. Energisystemet är uppbyggt på ett effektivt sätt med pålitliga energislag samtidigt som utvecklingen av både våra nuvarande energislag och framtida energislag fortgår. Energin som används är koldioxidneutral och staten finns där som ett stöd vid händelser som inte marknaden kan påverka eller förutse.

 

3. Vilket Sverige kan landets 330 000 skogsägare förvänta sig 2045 om ni fick bestämma?

 

MUF logo.png Moderata Ungdomsförbundet

Landets skogsägare skulle kunna förvänta sig en politik som förstår att skogen både behöver brukas aktivt och användas som kolsänka om vi ska nå klimatmålen. En politik som stärker skogsägarnas äganderätt, som inför regelförenklingar för mark och skogsägare (att driva ett skogsbruk är ett långsiktigt arbete, det måste avspeglas i regelverket), som gör det enklare att avverka sin skog genom att bland annat höja kravet på anmälningsplikt på skogsavverkning. Och sist men inte minst kan skogsägarna förvänta sig en politik som skyddar svensk skog från EU-byråkrati.

LUF logo.jpeg Liberala Ungdomsförbundet

När vi liberaler få bestämma vill vi ju att staten ska bestämma över så lite som möjligt och att det istället är individer som ska få mer makt över sina egna liv. När det kommer till skogsägare är det viktigt att de även i framtiden kan räkna med att äganderätten över sin egen skog står sig stark och att de vågar investera i sin skog för kommande generationer. För det krävs det att det finns tydliga garantier för ersättning i de fall staten gör ingrepp i äganderätten och att äganderätten skyddas tydligare i lagen.

GU logo.svg Grön Ungdom

De kan förvänta sig ett Sverige där lönsamhet, hållbarhet och ekologisk mångfald inte konkurrerar med varandra på samma sätt som idag. Många skogsägare bedriver redan ett hyggesfritt skogsbruk med hänsyn till biologisk mångfald, vilket genererar både en jämnare avkastning över tid och trävara av hög kvalitet. 2045 brukar majoriteten av skogsägarna sin skog på sådana sätt. Systemet för naturinventeringar har utvecklats och används proaktivt vid beslut om skyddsvärda skogsområden, och skogsägare bidrar till efterlevnaden av miljökvalitetsmålen “Levande skogar” samt “Ett rikt växt- och djurliv”. Skogsägare får konkurrensmässig ersättning för skyddsvärd skog och mångbruk av skog, alltså att skogen används för flera olika syften, är vanligare än idag.

CUF logo.png Centerpartiets Ungdomsförbund

Om vi fick bestämma så kommer landets 330 000 skogsägare år 2045 ha mer makt över deras egen skog. De har möjlighet att avverka skogen när de vill och genom deras hållbara sätt att hantera skog bidrar de till den biologiska mångfalden och till ett mer hållbart samhälle där fler av de engångsartiklar som produceras tillverkas av trä. Äganderätten är stärkt och produkter från skogen är en naturlig del i alla delar av samhället.