Här svarar partierna på frågor om mål för skogsbruk, biologisk mångfald och viltbetesskador.
1. Ska jämställda mål mellan produktion och miljö fortsätta vara grunden för den svenska skogspolitiken?
Socialdemokraterna
Ja, vi ska hålla fast vid jämställda mål.
Vi anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i större utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö.
Moderaterna
Ja, vi ska hålla fast vid jämställda mål.
Vi menar att vi ska hålla fast vid jämställda mål men att miljöaspekterna har kommit att dominera den svenska skogspolitiken. Preciseringarna av miljömålen Levande skogar och Rikt växt- och djurliv har utformats på sätt som inte är realistiska och leder till allt mer expansiva anspråk på att undanta mark från att brukas. De bör ses över.
Sverigedemokraterna
Ja, vi ska hålla fast vid jämställda mål.
Vi anser dock att pendeln inom skogspolitiken svängt för långt under föregående och nuvarande regering och att det nu behövs mer fokus på brukande av skog. Huvudprincipen för svenskt skogsbruk bör vara att tillämpa skogsbruk med vardagshänsyn på den helt övervägande delen av skogsmarken, men med möjlighet att införa ökat skydd på vissa marker. Detta kan exempelvis vara skötselavtal med markägare, och på motsvarande sätt att driva mer intensiv odling på andra marker.
Centerpartiet
Ja, vi ska hålla fast vid jämställda mål.
I Sveriges skogsvårdslag från 1993 är produktionsmålet och miljömålet likställda och svenska skogsägare jobbar kontinuerligt med naturhänsyn. Dock har debatten om svensk skogspolitik polariserats av hur mycket skyddad skog som Sverige ska ha, som varken gynnar skogsnäringen eller naturvårdsarbetet. Centerpartiet vill därför tillsätta en parlamentarisk beredning som ska se över hur målen i skogspolitiken ska vara formulerade och tillämpade.
Vänsterpartiet
Nej, vi behöver fokusera mer på miljö.
I praktiken är produktionen överordnad miljöhänsynen i dagens skogsbruk. Miljöhänsynen måste stärkas.
Kristdemokraterna
Ja, vi ska hålla fast vid jämställda mål.
Den nuvarande modellen har fungerat väl för att balansera de två målen. Mycket av skogsdebatten pekar i dagsläget på att många vill prioritera ner produktionsmålet, vilket vi tycker är fel, av flera orsaker.
Liberalerna
Ja, vi ska hålla fast vid jämställda mål.
Skogen är avgörande för vår välfärd. Samhället är beroende av de material skogen ger oss. Samtidigt finns i skogen en stor del av den svenska artrikedomen. Skogens betydelse för rekreation och som en del av kulturarvet får inte heller underskattas. Det är oerhört betydelsefullt produktionsmålet och miljömålet balanseras.
Miljöpartiet
Nej, vi behöver fokusera mer på miljö.
Resultatet av dagens lagstiftning är att vi visserligen kan se en viss positiv utveckling i skogen men den övergripande trenden för skogens ekosystem är negativ. Skogspolitiken har gynnat ett intensivt brukande och artfattiga, plantageliknande skogar, som är sårbara för klimatförändringar.
Vi behöver fler skogsägare som tar ansvar att utveckla ett mer naturinriktat skogsbruk, men som också mot ersättning vill bevara höga naturvärden. För att det ska bli möjligt måste vi få en grönare skogsvårdslag samt avsätta mer pengar till skydd och skötsel av natur i statsbudgeten.
2. Hur upplever ni att förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har utvecklats de senaste decennierna?
På en skala från 1 till 7 där 1 = De har försämrats kraftigt, och 7 = De har förbättrats avsevärt.
3. Mer produktiv skogsmark behöver undantas brukande för att nå målen om biologisk mångfald i skogen.
På en skala från 1 till 7 där 1 = Instämmer inte alls, och 7 = Instämmer helt
Socialdemokraterna
Vi vill att frivillighet ska vara grunden för att skydda skog. Det har vi slagit fast i regeringens skogsproposition. De skogsbrukare som väljer att skydda sin skog ska kompenseras ekonomiskt.
Moderaterna
Förutsättningarna för att upprätthålla biologisk mångfald i skogen är i grunden goda, och det svenska skogsbruket har under decennier förbättrat förmågan att kombinera hög produktion med höga naturvärden. Tyvärr hotas denna ordning av krav, som till exempel artskyddsreglerna, som minskar incitamentet för skogsägare att främja biologisk mångfald.
Sverigedemokraterna
Om mer skogar skyddas helt från brukande, behöver intensiteten på brukandet att öka på de övriga skogarna. Det är fel väg att gå. Ett hänsynsfullt brukande innebär att all vår skog, från Skåne till Lappland, blir tillgänglig för en stor artrikedom. Däremot kan vissa skogar behöva skyddas och andra nu skyddade, kan återföras till brukande.
Centerpartiet
Sverige måste mäta hur mycket skog vi skyddar på samma sätt som andra EU-länder. Det skulle visa att vi skulle skydda mest skog i EU. Även när det gäller referensvärdet för biologisk mångfald har Sverige en egen modell som hänvisar till en förindustriell nivå medan andra EU-länder använder EU-inträdet eller när direktivet infördes.
Skogen har flera viktiga uppgifter att fylla. Dels skapar skogen jobb och välfärd i Sverige, dels skapar skogen en stor klimatnytta. Till detta ska läggas säkerhetspolitiska frågor som minskar beroendet av fossila drivmedel.
Vänsterpartiet
Ökad areal produktiv skogsmark måste skyddas för att Sverige ska nå nationella miljömål och globala åtaganden för biologisk mångfald.
Kristdemokraterna
Jämfört med när mekaniseringen tog fart under 60- och 70-talen har stora framsteg gjorts när det gäller biologisk mångfald. Både enligt skogsvårdslagen och i skogsägarnas medvetna brukande är bevarande och utvecklande av biologisk mångfald en självklar del.
Liberalerna
Särskilt under de senaste två mandatperioderna har förutsättningarna att nå miljömålen försämrats kraftigt då regeringen har beskrivit markägarna som ett problem trots att deras engagemang är helt avgörande. Skogsbruksmetoderna behöver anpassas utifrån de lokala förutsättningarna. Mark behöver skyddas, men det är den majoritet av marken som brukas som är viktigast för att nå miljömålen.
Miljöpartiet
Miljöpartiet vill att Sverige antar EU:s mål om 30 procent skydd av landytan som ett nationellt mål, och att skyddet ska utgå från representativitet och ekologisk funktion.
4. Är viltbetesskador på ungskog ett problem?
På en skala från 1 till 7 där 1 = Instämmer inte alls, och 7 = Instämmer helt
5. Finns det anledning för staten att ingripa i detta?
På en skala från 1 till 7 där 1 = Nej, det är en fråga för markägare och jägare att lösa på egen hand, och 7 = Ja, staten ska styra älgförvaltningen mycket tydligare
Socialdemokraterna
Våra värdefulla viltbestånd ska bevaras och nyttjas långsiktigt hållbart. Förvaltningen ska ske med hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. De ideella insatserna inom ramen för det allmänna uppdraget måste tillvaratas och utvecklas. Älgförvaltningen ska skapa en livskraftig stam med hög kvalitet och i balans med betet. Den ska nu utvärderas och det ska undersökas om vi ska gå mot en samlad klövdjursförvaltning.
Moderaterna
Vi menar att förvaltningen i högre grad ska ske utifrån lokala förutsättningar. De som känner detta bäst är markägaren och jägarna, och de har också bäst möjligheter att tillsammans bedöma och lösa de här problemen. Jakttiderna måste vara generösa, och möjligheterna att få avsättning för köttet måste vara goda.
Sverigedemokraterna
Ingen kommentar.
Centerpartiet
Vi vill se att viltbetesskadorna hanteras av en särskild Viltmyndighet som kan ta ett helhetsgrepp om viltfrågorna. Betesskadorna är i första hand ett problem för mark- och skogsägarna, som har ett omhändertagande av skogen och viltet, men viltskadorna påverkar samhällets behov av skogen för export och den gröna omställningen.
Viltbetesskador orsakar dessutom stora ekonomiska skador och är dåligt för klimatet eftersom tillväxten minskar på grund av betesskador. En Viltmyndighet skulle arbeta med frågor kring skogen, viltet och balansen mellan olika intressen.
Vänsterpartiet
Ingen kommentar.
Kristdemokraterna
När det gäller viltskador förordar Kristdemokraterna att alla inblandade parter (markägare, jägare och myndigheter) enas om acceptabla toleransnivåer för viltskador. Vid större skador måste alltså jakttrycket öka.
Liberalerna
Skador på skog är ett problem, inte minst i ekonomiska termer. Det är inte bara älgen som orsakar skador. Det mest angelägna är att stoppa ökningen av vildsvinsstammen och få den att börja minska ordentligt. Här har Liberalerna fått igenom satsningar i statsbudgeten bland annat på trikintester.
Miljöpartiet
Det handlar inte bara om älgförvaltningen. Älgförvaltningen behöver utgå från ett brett ekosystemperspektiv och främja motståndskraft i naturen och klimatanpassning. Det behövs en bättre balans mellan vilt och fodertillgång. Problemen med betesskador är omfattande, men skogsskadorna har många orsaker.
Felet är inte bara älgens, även om älgen tenderar att få hela skulden. Storskogsbrukets metoder behöver förändras, bli mer varierade och främja lövinblandning och klimatanpassning. Staten har en central roll för att främja ett mer varierat, klimatanpassat skogsbruk.
